Veckoöversikt 14.3.2022: Vilka konsekvenser kan krisen i Ukraina ha på kort och lång sikt?

15.3.2022

Europeiska centralbanken meddelade i förra veckan mot förmodan att banken stramar åt sin penningpolitik. Var centralbankens strikta linje när allt kommer omkring en så stor överraskning?

Tidigare i år förväntades ECB skärpa sin penningpolitik på grund av den tilltagande inflationen. I och med kriget i Ukraina förändrades emellertid läget och centralbanken förväntades i stället inta en fortsatt försiktig hållning när kriget försämrar de ekonomiska utsikterna.

Efter sitt möte förra veckan överraskade Europeiska centralbanken marknaden ändå genom att avisera en åtstramning av penningpolitiken trots den osäkerhet som kriget innebär för den ekonomiska tillväxten. ECB meddelade att centralbanken skär ner på programmen för köp av tillgångar under det andra kvartalet och möjligtvis helt avslutar nettotillgångsköpen under slutet av året.

Även om centralbankens meddelande var en överraskning för marknaden, håller ECB i och för sig fast vid sitt mandat, dvs. att skydda den finansiella stabiliteten och hålla inflationen i styr. Om ECB inte hade ingripit när inflationen alltjämt fortsätter att stiga, skulle centralbankens trovärdighet ha lidit.

Vilken annan information gav ECB:s möte?

Mötet uttalade sig inte om en höjning av styrräntan i övrigt än att en räntejustering görs efter att nettotillgångsköpen avslutats. Tidigare hade tidpunkten för en räntehöjning angetts med ”shortly after”, dvs. ”inom kort” efter att köpprogrammet avslutats, men nu lindrades formuleringen till ”some time after”, dvs. ”inom en viss tid” efter att programmet avslutats. På fredagen efter mötet prissatte marknaden för detta år en höjning med 20 räntepunkter.

Dessutom slopades från ECB:s meddelande den tidigare hänvisningen till att räntorna kan sänkas. I praktiken är således nästa justering av styrräntorna uppåt, vilket givetvis också är väntat.

ECB:s budskap skärpte synen på att inflationen är centralbankens fiende nummer ett och att banken inte är lika benägen att komma till marknadens undsättning som tidigare. Efter mötet steg räntorna och aktierna sjönk.

Är en lättnad i sikte för de höga inflationssiffrorna i USA?

Den senaste veckan erhölls nya inflationssiffror från USA. Inflationen var i februari fortsatt hög med 7,9 % jämfört med ett år tidigare, vilket motsvarade marknadens förväntningar.

Prisuppgången på energi och övriga råvaror håller kvar det höga inflationstrycket men samtidigt sänker den underliggande effekten höjningstrycket de kommande månaderna. Någon lättnad tycks således inte på en tid vara i sikte.

Vilka marknadskonsekvenser har krisen i Ukraina haft?

Aktiernas värderingsnivåer har sjunkit till följd av krisen i Ukraina. Finländska och europeiska aktier har drabbats hårdast. Å andra sidan noterades i de finländska och europeiska aktierna också den kraftigaste reaktionen på förra veckans positiva nyheter. USA, Japan och tillväxtmarknaden har reagerat mer återhållsamt på krisen.

Uppgången i räntorna i början av året och de bredare riskpremierna efter krisens utbrott har dragit ner avkastningen på ränteinvesteringar. Kreditriskpremierna har i sin tur pekat uppåt. Priset på energi har skjutit i höjden när utbudet minskat. Inflationsutsikterna på lång sikt har fortsatt att stiga i och med krisen. Statsobligationerna och dollarn har däremot erbjudit investerarna skydd.

Vilka konsekvenser kan krisen ha på kort och lång sikt?

Kort sikt:

  • Kraftig uppgång i priset på energi och råvaror
  • Västländernas sanktioner och Rysslands eventuella motsanktioner rör om den globala marknaden. Omläggningen av marknaden är ingen snabb operation.
  • Eventuella förändringar i penningpolitiken
  • Marknadens tidigare förväntningar på en snabb skärpning av penningpolitiken har skingrats framför allt i Europa. Centralbankerna måste nu överväga mellan en stigande inflation och en eventuell uppbromsning i tillväxten.
  • Den ekonomiska tillväxten mattas av
  • Priset på energi och råvaror inverkar på investeringarna, höjer företagens kostnader och styr konsumenternas utgifter till nödvändiga basbehov. Tillväxten mattas av, men hur mycket?

Lång sikt:

  • Energiinfrastrukturen i Europa byggs upp på nytt
  • Strävan bort från rysk energi innebär en omvälvning för energiproduktionen i Europa. Investeringarna i grön energi trappas sannolikt upp ytterligare, å andra sidan tas redan avvecklad fossil energi eller kärnenergi i bruk på nytt.
  • Globaliseringen mattas av
  • Beroendet av de globala leveranskedjorna har fått sina törnar redan under tidigare år och krisen i Ukraina torde sätta fart på förändringen. Ombyggnaden av produktionskedjorna kräver investeringar och kan medföra ett strukturellt inflationstryck.

 

 

Coronaläget har försämrats i Kina. Vilka konsekvenser kan det ha i den stora bilden?

I västländerna har coronanyheterna fallit skuggan av kriget, men epidemin är ännu inte över. Kinas nollpolitik i förhållande till coronan håller på att spricka. I vissa städer i Kina och i Hong Kong har smittfallen och dödsfallen stigit till rekordnivåer. Marknaden följer nu med hur Kina tacklar situationen.

I den stora bilden kan det försämrade coronaläget i Kina ha två effekter. De kinesiska aktierna har de senaste veckorna också i övrigt varit pressade och det sämre coronaläget bidrar åtminstone inte till att hjälpa upp situationen. Dessutom innebär en försämring av coronaläget ytterligare tryck på de globala produktions- och leveranskedjorna som redan nu har problem.

Vad lönar det sig att följa upp denna vecka?

Denna vecka följer vi utöver kriget också detaljhandelssiffrorna i USA. De ger information om hur inflationen och prisuppgången inverkar på konsumenternas beteende. USA är ett land som är mycket kraftigt beroende av hemmamarknaden, varför de amerikanska konsumenterna är viktiga för landets ekonomi.

Denna vecka får vi också de slutliga inflationssiffrorna för euroområdet. Veckans höjdpunkt är emellertid amerikanska centralbankens möte på onsdagen som förväntas komma med den första räntehöjningen. Marknaden väntar också på centralbankens övriga kommentarer.

 

Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.


Visa alla pressmeddelanden och nyheter