Hur såg föregående marknadsvecka ut överlag?
Föregående vecka utvecklades investeringsmarknaden i huvudsak gynnsamt, när marknaden närde förhoppningar om en snabb lösning på krisen i Ukraina. De nordiska och europeiska aktierna reagerade kraftigast på krigsutbrottet, men i dem noterades också den största positiva reaktionen under veckan. Även amerikanska aktier utvecklades positivt, visserligen mer återhållsamt än i Europa. Marknaden i Kina präglades i sin tur föregående vecka av en verklig berg-och-dalbana och tillväxtmarknaderna som med Kina i spetsen utvecklats gynnsamt i början av året har nu kommit ner till samma nivåer med övriga index.
Centralbanken i USA höjde som väntat sin styrränta med ett steg, dvs. med 0,25 procentenheter.
Företagsobligationernas riskpremier sjönk förra veckan. Priset på olja och guld sjönk och dollarn försvagades gentemot euron.
Varför fluktuerade aktiemarknaden i Kina så kraftigt förra veckan?
Aktiemarknaden i Kina präglades föregående vecka av en verklig berg-och-dalbana, när nedgången i teknologiaktierna som börjat veckan innan kulminerade i ett kursras på cirka -11 % på måndagen. På onsdagen steg teknologiaktierna emellertid åter med cirka +30 % efter att centralbanken signalerat sin beredskap att backa upp marknadsutvecklingen.
Landets teknologisektor pressades bland annat av oron för en striktare reglering och de amerikanska myndigheternas avsikter att förbjuda parallellnotering av fem kinesiska bolag på New York-börsen. Dessutom pekar coronasmittfallen och -dödsfallen uppåt i Kina och förra veckan infördes på nytt begränsande åtgärder i flera kinesiska städer. Begränsningsåtgärderna försämrar konsumenternas konsumtionsmöjligheter, vilket också kan bidra till att pressa den ekonomiska utvecklingen i Kina.
Lågtrycket på aktiemarknaden i Kina beror också delvis på att marknaden prissätter en växande sannolikhet för sanktioner mot Kina, om landet stöder Rysslands krigshandlingar i Ukraina. Sannolikheten för att Kina skulle gå in för att stödja Ryssland bedöms emellertid vara låg.
Fed höll på onsdagen sitt räntemöte för mars. Vilka nyheter levererade mötet?
Amerikanska centralbanken höjde förra veckan som väntat sin styrränta med ett steg, dvs. med 0,25 procentenheter för första gången sedan 2018.
Centralbanken väntas ännu komma med flera räntehöjningar i år. Också centralbankscheferna själva aviserade flera räntehöjningar mot slutet av året, även om bedömningarna mellan enskilda centralbankschefer gick mer isär än normalt. Då ännu i december räntorna enligt de mest aggressiva förväntningarna antogs ligga på 1,25 % i slutet av 2022, var den mest återhållsamma prognosen på förra veckans möte nu 1,50 % och den mest aggressiva uppskattningen rentav 3,25 %. Centralbankscheferna räknar i genomsnitt med att styrräntan i slutet av året kommer att röra sig mellan 1,75 och 2,00 %.
En minskning av balansräkningen torde vara aktuell under de närmaste månaderna, även om Feds ordförande Powell inte kommenterade saken på onsdagen.
Hur har det nu gått för ränteinvesteringarna?
Uppgången i räntorna har pressat avkastningen på ränteinvesteringar och efter krigsutbrottet i Ukraina har också de breddade riskpremierna inverkat negativt på ränteinvesteringarna. Räntenivån har nu pekat uppåt efter att ECB och Fed bekräftat att penningpolitiken kommer att stramas åt, trots kriget i Ukraina. Den försvagade dollarn bidrog också förra veckan till att dra ner avkastningen på amerikanska statsobligationer.
Företagsobligationernas riskpremier har kännetecknats av kraftiga prisfluktuationer, vilket beskriver den ökade osäkerheten. Förra veckan vände företagsobligationernas riskpremier nedåt när marknaden hoppades på en snabb lösning på krisen. De krympande riskpremierna hade i sin tur en positiv inverkan på de mer riskfyllda high yield-obligationerna. Inom investment grade-obligationerna har förändringen i räntenivån haft en större inverkan med tanke på avkastningsutvecklingen.
Hur ser läget ut för olja och guld?
De senaste veckorna har inte enbart aktier och ränteinvesteringar varit föremål för fluktuationer.
Förra veckan kom oljepriset en aning ner från toppnoteringarna, men de senaste dagarna har priset åter börjat stiga. Nu ligger priset på Brentolja kring 108 dollar.
Också guldpriset har de senaste veckorna blivit måttligare. Guldet betraktas av tradition som en trygg hamn och i början av krisen i Ukraina fungerade guldet också som en sådan. När risktagningsviljan ökar reagerar guldpriset däremot i motsatt riktning och också nu har förhoppningarna om en snabb lösning återspeglats i priset på guld.
Vilka aktier har nu klarat sig bäst?
Tidigare har branschernas relativa utveckling korrelerat med räntorna – vid stigande räntor har exempelvis tillväxtaktier i allmänhet backat medan cykliska aktier gått upp. Efter krigsutbrottet i Ukraina syns inte längre ett lika klart mönster i avkastningsutvecklingen, utan marknaden ser nu flera möjliga utvecklingsstigar.
Energi och cykliska sektorer, såsom finans och industri, har stått för den bästa avkastningen. Bland de bästa branscherna finns också producenter av nödvändighetsartiklar och tjänster, såsom dagligvaror och samhällstjänster, som typiskt är räntekänsliga, dvs. de borde utvecklas svagt vid stigande räntor.
Tillväxtbolagen och småbolagen verkar också återigen ha börjat överprestera. I början av året avkastade bolag med hög utdelning bäst, men framgången har efter det dämpats. För närvarande finns det ingen tydlig trend och de under det senaste året framgångsrika momentumaktierna har i stället nu klarat sig sämre.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.