Veckoöversikt 8.5.2023: Det som går upp måste väl också komma ner?

10.5.2023

Marknadssentimentet har de senaste veckorna varit balanserat och inte ens centralbankernas mötesvecka lyckades rubba stämningen i någon större mån. Styrräntorna höjdes såväl i Europa som i USA, men marknaden har redan blicken riktad framåt mot lägre styrräntor.

Stämningen på marknaden har varit rätt lugn under de två senaste veckorna. Aktiemarknaden inledde föregående vecka i moll, men avslutade veckan med en rejäl kursuppgång. Europa har hela början av året hållit positionen som den bästa aktiemarknaden. Prisfluktuationerna har varit små och blivit måttligare också på räntemarknaden. VIX-indexet, som beskriver de kommande prisrörelser som marknaden prissätter, har sjunkit under 20, vilket avspeglar relativt normala prisfluktuationer. Efter början av 2022 har VIX merparten av tiden legat över 20.

Inte heller centralbanken i USA eller Europa bjöd på sina möten senaste vecka på några större överraskningar som skulle ha satt marknaden i gungning. Båda centralbankerna höjde sin styrränta med 25 räntepunkter, dvs. 0,25 procentenheter.

I och med höjningen är variationsintervallet för amerikanska centralbanken Feds styrränta 5,00–5,25 %. Trots räntehöjningen var centralbankens budskap snäppet mjukare, när Fed signalerade att centralbanken önskar granska effekten av redan vidtagna åtgärder på realekonomin, eftersom åtgärderna i allmänhet syns i inflationen med några månaders dröjsmål. Marknadens tolkning var att centralbanken nu tar paus i räntehöjningarna efter en lång serie av höjda räntor. Fed-ordföranden Jerome Powell uteslöt emellertid inte möjligheten till fortsatta höjningar vid behov.

Marknaden prissätter fortfarande med framförhållning i förhållande till centralbankens kommunikation: den första räntesänkningen väntas redan vid septembermötet och före årets slut väntas centralbanken sänka sin styrränta med 75 räntepunkter (dvs. 0,75 procentenheter). Centralbanken har däremot i sin kommunikation inte kommit med några antydningar om en sänkning av räntan.

Tidsmässigt har Europeiska centralbanken (ECB) hela tiden legat ett steg efter Fed i kampen mot inflationen. Trots det dämpade ECB räntehöjningstakten förra veckan när centralbanken höjde styrräntan med endast 25 räntepunkter. Räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna (dvs. den ränta till vilken bankerna kan få lån från centralbanken) är nu 3,75 % och inlåningsräntan (dvs. den inlåningsränta som bankerna kan få från centralbanken på sina insättningar) 3,25 %.

På förhand antogs Europeiska centralbanken höja räntan med 25 eller 50 räntepunkter. Det facto att centralbanken stannade för en höjning med 25 räntepunkter ansågs antyda att räntetoppen kommer att nås snabbare än vad som tidigare beräknats. Marknaden prissätter nu höjningar för sommaren med ytterligare 25–50 räntepunkter.

På informationsmötet betonade ECB-ordföranden Christine Lagarde själv att höjningarna fortsätter på grund av den sega underliggande inflationen. ECB är inom penningpolitiken emellertid mellan barken och trädet: den underliggande inflationen visar inga tecken på att lätta, men enligt de senaste uppgifterna har bankernas utlåning minskat mer än väntat, vilket ökar risken för en inbromsning i den ekonomiska aktiviteten.

Denna vecka får vi mer information om vilken inverkan centralbankernas åtgärder har på inflationen, eftersom publiceringen av USA:s inflationssiffror för april står i tur. Inflationen förväntas ha hållit sig på +5,0 % på årsnivå och den underliggande inflationen beräknas ha mattats av till +5,5 % (+5,6 % i mars). Också i Europa får vi denna vecka färska inflationssiffror bl.a. från Tyskland, Frankrike och Spanien.

Bättre rapportperiod än väntat

Rapportperioden närmar sig redan slutet på båda sidor om Atlanten. Bolagens resultat har varit starkare än väntat i USA och klart starkare i Europa.

I USA har cirka 85 % av bolagen nu rapporterat sina resultat för det första kvartalet. Cirka 70 % av de rapporterade bolagen överträffade förväntningarna, vilket är en typisk andel. Omsättningstillväxten var i genomsnitt +4 %, men det lönar sig emellertid att komma ihåg den snedvridning som följer av inflationen: inflationen för det första kvartalet var på månadsnivå 5–6,5 %, varför de reella omsättningarna i genomsnitt krympte. Resultaten minskade i sin tur med -3 %. Av branscherna har transport och logistik varit starka, likaså (de stora) bankerna och oljeservicesektorn. Amazons goda resultat höjer siffrorna för konsumentsektorn. För råvarusektorn mattades resultattillväxten av.

I Europa har 2/3 av bolagen överträffat förväntningarna, när cirka 60 % av bolagen nu rapporterat sina resultat. För de rapporterade bolagen var resultattillväxten +17 % och omsättningstillväxten i genomsnitt +6 %. Framför allt teknologibolagen och finanssektorn har utvecklats starkt. Bankerna har levererat starka resultat, medan resultaten för råvarusektorn sackar också i Europa. Svag tillväxt noterades likaså inom sällanköpsvaror och tjänster.

Resultatprognoserna justeras nu uppåt som ett resultat av att rapportperioden varit bättre än väntat.

 

Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.