Föregående vecka var som helhet positiv på aktiemarknaden. Börskurserna steg hela veckan med USA i spetsen, tills stämningen något dämpades i och med datapublikationerna i slutet av veckan.
Det var en bra vecka också för de finländska aktierna, som steg rentav raskare än den globala marknaden. Räntorna sjönk på båda sidor av Atlanten, men steg på fredagen i Europa nära veckans utgångsnivåer. Oljepriset fortsatte uppåt.
ISM:s generalindex för industrin beskriver industrins utveckling på månadsnivå genom att följa upp ett mycket brett sampel på företagsfältet i USA. Indexet följer bl.a. om företagens orderingång ökar eller minskar, hur många nya beställningar företagen fått och utvecklingen av konsumentpriserna. Indexet mäts med skalan 1–100: om siffran är över 50 går det bättre än i genomsnitt för industrin och om den är under 50 har utsikterna blivit sämre.
ISM:s industrisiffror som offentliggjordes på fredagen avslöjade att även om generalindexet steg en aning från månaden innan, pekar priserna uppåt. Den motstridiga bild som indexet skapar fick ett negativt bemötande på marknaden.
Arbetsmarknaden i USA överraskade positivt
Föregående veckas arbetsmarknadsdata från USA visade att arbetslöshetsprocenten hade stigit till 3,8 %, när den förväntades vara 3,5 %. Dessutom hade arbetskraften ökat till nästan 63 % av befolkningen i arbetsför ålder. Uppgiften togs glatt emot på marknaden, eftersom en lägre sysselsättningsgrad i någon mån bidrar till att dämpa det ytterst ansträngda läget på arbetsmarknaden och samtidigt lättar på inflationstrycket. Korrelationen mellan arbetsmarknaden och inflationen beror på löneutvecklingen: när det finns få arbetsplatser, har arbetstagarna mer förhandlingsmakt och lönerna stiger i genomsnitt snabbare. Detta sätter i sin tur fart på inflationen, eftersom arbetstagarna har mer pengar att spendera.
Den större arbetslöshetsprocenten har sin förklaring i åtminstone två betydande faktorer: det stora logistikföretaget Yellows konkurs och strejken bland Hollywoods manusförfattare. Med dem minskade arbetskraften totalt med nästan 60 000 människor.
Det lönar sig i fortsättningen att följa arbetsmarknaden i USA av tre orsaker.
- Den traditionella ekonomiska teorin betonar att sysselsättningen och inflationen har ett klart samband. När läget på arbetsmarknaden skärps, dvs. fler personer i arbetsför ålder är sysselsatta, stiger inflationen i och med att lönerna stiger.
- Efter coronapandemin har arbetsmarknaden emellertid betett sig på ett exceptionellt sätt och efterfrågan på arbetskraft har varit verkligt hög.
- Arbetsmarknaden är ekonomins febertermometer. När ekonomin bromsar in, ökar uppsägningarna och det uppstår färre nya arbetsplatser. Samtidigt måste man emellertid komma ihåg att arbetsmarknaden alltid reagerar med ett litet dröjsmål på den ekonomiska utvecklingen.
Inflationen i euroområdet vill inte mattas av – stagflation?
Inflationssiffrorna i euroområdet sjönk i praktiken inte alls från föregående månad. Kärninflationen rensad för priset på livsmedel och energi på månadsnivå ligger fortfarande över 5 %. Samtidigt hostar den tyska bilindustrin och ekonomin i hela euroområdet kan ha svåra månader framför sig. Om inflationen är fortsatt hög och den ekonomiska tillväxten negativ, är resultatet stagflation, dvs. en situation där ekonomin inte växer, men priserna stiger.
Framför allt stiger priset på olja och nyttigheter i euroområdet. Energipriset har en stor inverkan på industrin som i Europa bygger på billig energi. I år står vi emellertid inte inför en likadan situation som i fjol, när oron spred sig för att naturgasen inte räcker till för att värma hushållen på kontinenten. Den globala gasmarknaden är emellertid känslig, framför allt nu när en av de största aktörerna har eliminerats från marknaden.
Hur lönar det sig nu att tolka de ekonomiska nyheterna?
Stigande och sjunkande inflation, spänd arbetsmarknad, snabb ekonomisk tillväxt i USA. Hur lönar det sig att tolka nyheterna och vad betyder de olika ekonomiska siffrorna och inflationssiffrorna för investerarna i nuläget?
I ett s.k. normalläge är en tilltagande ekonomisk tillväxt och en inflation som rör sig kring 2 % en idealisk ekonomisk miljö ur investerarnas synvinkel. Nu är vi emellertid i en sådan situation där inflationen ligger klart över målnivån och ekonomin växer långsamt i Europa och snabbt i USA. Därför gäller inte just nu de sedvanliga rättesnörena för hur marknaden ska tolkas.
För närvarande skulle det mest idealiska vara att inflationen vänder klart nedåt samtidigt som den ekonomiska tillväxten är rentav något långsammare än i genomsnitt. Om ekonomin växer för snabbt, kan den överhettas och sätta ytterligare fart på inflationen. Då skärper i sin tur centralbankerna penningpolitiken och förutsättningarna för en ekonomisk tillväxt i enlighet med målet försämras.
Det allra sämsta alternativet skulle emellertid vara att den ekonomiska tillväxten är obefintlig eller negativ samtidigt som inflationen tilltar. Därför lönar det sig framför allt att noggrant ge akt på siffrorna för euroområdet under de kommande månaderna.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.
Visa alla pressmeddelanden och nyheter