Veckoöversikt 3.10.2022: Det svåra investerings-årets sista kvartal börjar i recessionsstämning

6.10.2022

I denna veckoöversikt granskar vi förväntningarna mot slutet av året. De viktigaste frågorna för årets sista kvartal hänför sig till centralbankernas inflationsåtgärder, djupet av den kommande recessionen och de nya utma­ningar och möjligheter som den förändrade investeringsmiljön innebär.

Det har varit ett svårt år på investeringsmarknaden och både ränte- och aktieinvesteringarna har backat kraftigt. Det har således funnits mycket få tillflyktsorter att välja mellan.

De i fredags publicerade inflationssiffrorna för euro­området visade att priserna fortsatt att stiga sedan före­gående månad. Inflationen på årsnivå sprängde nu för första gången tioprocentsgränsen och det är inte alls klart om inflationen nått sin topp eller om uppgången fortsätter ytterligare. Energipriserna står för merparten av den totala inflationen i Europa och eftersom leverans­svårigheterna vad gäller energi beräknas fortsätta genom vintern, är det möjligt att inflationstoppen nås först om flera månader.

I USA tycks inflationen däremot ha börjat ge med sig. Tack vare centralbanken Feds tuffa penningpolitiska åtgärder är det inte längre fråga om huruvida inflationen mattas av, utan hur snabbt den mattas av. Landets höga arbetslöshetssiffror kan emellertid utgöra ett hinder för en stabilisering av prisnivån: när tillgången på arbets­kraft är knapp, kan de nya arbetstagarna kräva mer lön, vilket i sin tur sätter fart på inflationen.

På inbromsningen i inflationstakten inverkar också att uppgången i priserna har förskjutits från varor till tjänster. Vårens utmaningar i produktionskedjorna har nu övervunnits också i fråga om de komponenter där bristen varit som störst, såsom mikrochipp. Utmaningen i inflationen inom tjänstesektorn är dess ”tröghet”: när priserna på tjänster en gång gått upp, är det svårare att sänka dem än priserna på varor.

Recessionen kommer, men hur ser den ut?

Tillväxtförväntningarna har lidit av en globalt sträng penningpolitik, konsumenternas försämrade köpkraft till följd av inflationen och energikrisen i Europa. En svag förväntad marknadsutveckling har redan prissatts på förhand enligt antagandet att ekonomin krymper också under de kommande månaderna. Definitions­mässigt kan en recession konstateras först i efterskott, när ekonomin har krympt under två kvartal i följd, men det är rätt sannolikt att vi redan nu befinner oss mitt i en recession.

Olika ekonomiska indikatorer kan ge en fingervisning om den framtida ekonomiska utvecklingen. Chicago inköpschefsindex publicerades i fredags och var det lägsta sedan den djupaste coronasvackan i juni 2020, vilket talar för en inbromsning i den ekonomiska tillväxten. Inköpschefsdata som samlats in i Europa, USA, Kina och på tillväxtmarknaden pekar på samma utveckling, men utifrån data bromsar ekonomin in långsammare än väntat.

Recession + inflation = stagflation

Den värsta möjliga situationen med tanke på ekonomin är en krympande ekonomi i kombination med höga inflationssiffror. Vi talar då om stagflation. Ordet kommer från orden stagnation och inflation. Situatio­nen är besvärlig: å ena sidan kräver den höga inflationen att centralbankerna stramar åt penningpolitiken och å andra sidan kräver den långsammare ekonomiska tillväxten att beslutsfattarna bedriver en stimulerande finans­politik, som i sin tur får inflationen att tillta.

Under dessa omständigheter är spelreglerna inom eko­no­min annorlunda än normalt. Goda ekonomiska ny­heter kan de facto nu vara dåliga nyheter för investe­rarna, om de bidrar till att öka inflationen. Däremot rubbar uppgifterna om en recession inte nödvändigtvis investerarna, eftersom man förberett sig för en kon­junktur­nedgång.

Omställningen i invest­eringsmiljön erbjuder nya möjlig­heter

När den nuvarande investeringsmiljön jämförs med läget ett år tidigare, har många grundläggande faktorer förändrats. Räntenivån har stigit och är nu betydligt högre, och vi torde knappast återgå till tider med noll­ränta på flera år.

Den svaga marknaden har höjt avkastningsförvänt­ning­arna på ränteinvesteringar nära nivån för aktier. Sam­tidigt har marknadsvolatiliteten, dvs. prisfluktuatio­ner­na, ökat. Investeringsmiljön kommer dessutom sanno­likt att vara fortsatt volatil tills centralbankerna har sänkt sina styrräntor.

Den falnande ekonomin har också resulterat i sjunkande aktiekurser. Det innebär att aktierna blivit billigare i för­hållande till avkastningsförväntningarna, dvs. deras P/E-värde (price/earnings, pris i förhållande till avkast­ningspotentialen) har sjunkit. I Europa ligger aktiernas P/E-tal nu klart under genomsnittet för de senaste 20 åren, dvs. europeiska aktier är nu historiskt sett förmån­liga. Också i USA har aktiernas P/E-tal sjunkit kraftigt under de senaste månaderna, men ligger fortfarande kring genomsnittet för de senaste 20 åren. De euro­peiska aktierna har således gått förhållandevis mer ner i pris jämfört med marknaden i USA.

 

Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.


Visa alla pressmeddelanden och nyheter