Inflationsförväntningarna har sjunkit. Håller den tilltagande inflationen äntligen på att ge vika? Varför har centralbanken i Japan inte stramat åt sin penningpolitik?
Hur ser det ut på marknaden överlag? Hur ser det ut på marknaden överlag?
Midsommarveckan avslutades med ett verkligt marknadsrally, när aktiekurserna plötsligt steg kraftigt under veckans sista dagar efter att en längre tid pekat nedåt. Uppgången bottnade i en överraskande nedgång i inflationsförväntningarna på lång sikt, varpå framför allt tillväxtaktiernas kurser fick ett starkt lyft i USA. Konsumentförtroendet är för närvarande mycket lågt och den globala ekonomin verkar svalna betydligt.
De lägre inflationsförväntningarna och den minskade efterfrågan kan vara ett tecken på att centralbankernas penningpolitiska åtgärder redan börjat bita. Samtidigt har marknaden visat allt fler tecken på recession, vilket kan innebära att centralbankerna inte nödvändigtvis behöver höja räntorna så mycket som befarat.
ECB:s och Feds ränteprogram har redan lyckats minska den totala efterfrågan något. Varför har centralbanken i Japan inte stramat åt sin penningpolitik?
Trots att räntehöjningarna bidragit till att minska den totala efterfrågan, har varken ECB eller Fed gått in för att justera sina ränteprogram. Centralbanken i Kina fortsätter i sin tur på sin stimulerande linje, vilket samtidigt väcker frågor om huruvida stimulansen räcker till.
I Japan har centralbanken på gång ett penningpolitiskt experiment i en klass för sig som bl.a. innebär en förankring av räntekurvans långa ända under 0,25 %. Till följd av det är yenen den enda ”tryckventilen” i landets ekonomi och yenkursen har försvagats betydligt gentemot dollarn och euron. Den svagare valutan har stärkt det interna inflationstrycket i det exportdrivna Japan och gett näring åt spekulationer om huruvida kontrollen av räntekurvan kommer att hålla.
Inflationsförväntningarna har sjunkit. Håller den tilltagande inflationen äntligen på att ge vika?
Marknaden försöker nu gissa sig till när inflationen når sin kulmen. Även om inflationsförväntningarna har sjunkit en aning, talar de senaste inflationssiffrorna alltjämt för stigande priser.
Några fingervisningar om inflationsutvecklingen kan noteras bl.a. i råvarupriserna, som är starkt bundna till utsikterna för den ekonomiska tillväxten. I juni har priset på industrimetaller och olja sjunkit: nu ligger fokus på om nedgången begränsar sig till en månad eller om den fortgår på längre sikt.
Vad har hänt på aktiemarknaden?
Ur euroinvesterarnas synvinkel är världens marknader mer eller mindre i samma bunt när det gäller avkastningen, men tillväxtmarknaderna ligger något mindre på minus än övriga marknader. Krisen i Ukraina har pressat framför allt de europeiska bolagens kurser. De höga räntorna har i sin tur drabbat tillväxtbolagen, vars avkastningsförväntningar visserligen vänt uppåt de senaste veckorna när uppgången i räntorna lättat.
Aktiemarknaden i Finland har de senaste månaderna klarat sig bra i förhållande till världen i övrigt. Bakom den goda prestationen ligger emellertid en rejäl nedgång redan i början av året, då Finland i egenskap av randmarknad gick betydligt back.
Hur ser det ut på räntemarknaden och de alternativa marknaderna?
Räntemarknaden har haft ett svårt år och indexen med den allra längsta durationen och låg risk har tagit de största stötarna. Euroområdets omfattande statsobligationsindex är mer än 10 % på minus efter det första halvåret. I USA är halvårsförlusten på landets tioåriga statsobligationen den högsta sedan år 1788.
I historiska mått har avkastningsnivåerna för investment grade-företagsobligationer i euroområdet och USA inte varit så här höga på tio år. Också på den likvida räntemarknaden går vi från TINA (There Is No Alternative, dvs. det finns inga alternativ till aktier) till TARA (There Are Reasonable Alternatives, dvs. det finns rimliga alternativ till aktier).
Företagsobligationernas riskpremier är nu relativt höga, även om vi ännu ligger långt från de bredaste noteringarna under coronatiden.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.