Veckoöversikt: Har aktierna åter blivit en mer lockande tillgångsklass?

27.5.2022

Vad fick aktiemarknaden i USA förra veckan i gungning?

Aktiemarknaden präglades förra veckan av prisfluktuationer, när oron för recession åter gjorde sig påmind. Dessutom bekymrade sig marknaden för möjligheten att Fed stramar åt sin penningpolitik i för rask takt.

Hittills har marknaden utgått från att konsumenterna efter pandemin har sparade tillgångar, som skulle fungera som en buffert för stigande priser. Nu börjar det emellertid se ut som att företagen inte kan höja priserna i den takt som marknaden räknat med. Exempelvis levererade företagen inom detaljhandeln i USA kommentarer om försämrade rörelsevinstmarginaler till följd av ökat kostnadstryck. Bolagen inom konsumentsektorn har också kommunicerat en minskad efterfrågan, även om detaljhandeln än så länge har vuxit starkt.

Vilka marknader och aktier har nu klarat sig bäst?

USA har de senaste veckorna hört till de svagaste aktiemarknaderna. Det senaste halvåret har det inte förekommit några betydande regionala skillnader i kursutvecklingen på olika marknader.

De mer stabila branscherna, såsom kraftförsörjning, hälsovård och dagligvaror, har under de senaste veckorna varit de bästa sektorerna. På branschnivå har energisektorn stått för den bästa avkastningen i år och varit fortsatt stark också nu de senaste veckorna. Uppgången i energin har emellertid mattats av efter den branta uppgången i början av året. När räntorna stigit har tillväxtbolagen avkastat sämre.

Betraktat enligt faktor har de mest defensiva faktorerna överpresterat medan tillväxt- och småbolagen underpresterat.

Har aktierna åter blivit en mer lockande tillgångsklass?

I och med kursrörelserna i början av året har det skett en tydlig förändring i bolagens värderingsnivåer. Aktiemarknaden förefaller inte längre dyr i förhållande till sin historia, förutsatt att resultatprognoserna håller streck.

I USA är värderingskoefficienterna ännu något förhöjda jämfört med de historiska siffrorna, men i Europa och på tillväxtmarknaden ligger värderingarna på historiska medelvärden, och dessa marknader kan inte längre betraktas som särskilt dyra. Om den förväntade resultattillväxten emellertid sviker, förändras naturligtvis situationen.

Varför sjönk räntenivån förra veckan?

Marknaden har tidigare prissatt en åtstramning av centralbankspolitiken och därigenom stigande räntor. Om ekonomin däremot driver in i en recession, minskar centralbankernas behov av att kraftigt strama åt penningpolitiken, vilket i sin tur skulle dämpa uppgången i räntenivån. Således sjönk räntenivån förra veckan något på grund av recessionsoron.

Varför har företagsobligationernas riskpremier fortsatt att breddas? Vad tynger avkastningen på ränteinvesteringar?

Riskpremierna för företagsobligationer har fortsatt att breddas och vi ligger redan klart över 2018 års nivåer.

Spreaden på företagsobligationernas riskpremier ökar typiskt när aktiemarknaden är nervös. I bakgrunden finns också oron för en recession samtidigt som den alltjämt höga inflationen tvingar centralbankerna att fortsätta strama åt penningpolitiken i rask takt. Vid en recession ökar kreditriskhändelserna. Marknaden har nu börjat prissätta denna möjlighet.

Uppgången i räntorna och de bredare riskpremierna har dragit ner avkastningen på ränteinvesteringar. Investeringar med lång duration och riskfyllda tillgångsklasser, såsom high yield och tillväxtmarknadernas lån, har rasat mest. Den starkare dollarn har återspeglats positivt i avkastningen i euro på dollarnoterade ränteinvesteringar.

Syns det alls några tecken på att inflationen skulle mattas av?

Förra veckan erhölls de senaste inflationssiffrorna för april från Europa. Inflationen hade inte längre tilltagit från noteringarna i mars, utan höll sig på 7,4 %. Beaktansvärt är att energiprisets andel av den totala inflationen var en aning mindre än i mars. Motsvarande utveckling har också noterats i USA.

Inflationen visar nu tecken på att stabiliseras, men samtidigt pekar utvecklingen på en utdragen inflation. När förändringen i priset på varor genom stigande energi- och råvarupriser hittills varit den viktigaste faktorn som drivit upp inflationen, verkar inverkan av energi och varor nu minska. Inflationen upprätthålls nu snarare av faktorer längre fram i värdekedjan, såsom tjänster. Det krävs mycket arbetskraft för att producera tjänster, varför löneinflationen inverkar särskilt på denna inflationskomponent. Dessa faktorer är också de så att säga mest seglivade och som det nu ser ut verkar inflationen inte försvinna någonstans på en tid. Inflationsutvecklingen har till denna del kommit längre i USA än i Europa, men samma trender kan också noteras i ekonomin i euroområdet.

Kina har den senaste tiden tagit till även hårda tag i kampen mot corona. Hur har åtgärderna återspeglats i Kinas ekonomi?

I Kina försämrar landets coronapolitik de ekonomiska siffrorna. I april minskade detaljförsäljningen med -11,1 % jämfört med året innan och industriproduktionen med -2,9 %.

På siffrorna inverkar Kinas nolltoleranspolicy mot covid-19, när hela städer har satts i lockdown och produktionsinrättningar stängts ner för att få stopp på spridningen. Vid en jämförelse av siffrorna måste man emellertid komma ihåg att det under jämförelseperioden i fjol inte fanns några omfattande coronabegränsningar.

Rapportperioden går mot sitt slut. Hur har rapportperioden sett ut för USA:s del?

I USA har rapportperioden varit något bättre än väntat. Omsättningstillväxten var i genomsnitt +13 % och resultattillväxten +9 %. Det första kvartalet har präglats av en hög inflation, vilket i viss mån har ökat omsättningen. Det största bidraget till resultattillväxten härrörde från råvarusektorn, energisektorn och industrin.

Bankerna har som väntat rapporterat försämrade resultat till följd av den svaga utvecklingen på kapitalmarknaden. Den svaga kapitalmarknadsutvecklingen inverkar på företagens intresse att introducera sig på börsen och därigenom på investmentbankverksamhetens lönsamhet. Under det första kvartalet har också de traditionella bankernas utlåning varit mindre i USA.

Hur ser läget ut i Europa?

Också i Europa har rapportperioden överträffat förväntningarna. Omsättningarna har ökat med i snitt +25 % och resultattillväxten med +11 %. Siffrorna har således varit en aning högre jämfört med USA.

Inverkan på resultattillväxten har i Europa varit något mer övergripande än i USA. Råvarusektorn, energisektorn och industrin har likväl haft en betydande roll också i Europa. Resultattillväxten tyngs av de försämrade resultaten för bank- och finanssektorn, vilket emellertid var väntat.

 

Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.


Visa alla pressmeddelanden och nyheter