Aktiemarknadens form kom av sig på fredag på grund av bekymren inom banksektorn. Vi fick också goda nyheter, när USA:s arbetsmarknadsrapport för februari bjöd på små antydningar om att lönetrycket håller på att lätta.
Föregående vecka avslutades i mollbetonad stämning, när amerikanska Silicon Valley Bank (SVB) som specialiserat sig på finansiering framför allt till nystartade teknologibolag drabbades av betalningssvårigheter. SVB:s problem väckte marknadens farhågor om en mer utbredd uttagsanstormning inom banksektorn, vilket återspeglats särskilt i de mindre bankernas aktier. Också räntenivån föll och prisfluktuationerna ökade under veckan.
Ränteuppgången har sänkt marknadsvärdet på värdepapperen i bankernas balansräkningar. SVB drabbades av problem, när banken blev tvungen att realisera värdepappersinnehav till ett lägre pris än det bokförda värdet för att klara av kundernas inlösen. För den allmänna marknadsutvecklingen är SVB:s öde som en relativt liten bank inte av någon större betydelse, utan farhågorna hänför sig på ett bredare plan till banksektorn och risken för en eventuell uttagsanstormning framför allt i de mindre bankerna.
För att förhindra bankrusning och att problemen sprider sig till banksektorn i övrigt tillkännagav amerikanska centralbanken under veckoslutet ett nytt nödlåneprogram för de amerikanska bankerna. Programmet syftar till att säkerställa att bankkunderna får sina insättningar under alla omständigheter. Dessutom infördes lättnader i villkoren för den normala lånemekanismen. Kunderna hos SVB och två andra kollapsade banker kan på måndag ta ut sina insättningar till fullt belopp. De aviserade åtgärderna förväntas förebygga risken för en uttagsanstormning i de amerikanska bankerna och dämpa den oro som nu riktas mot banksektorn.
Marknaden räknar åter med att styrräntan ska vända nedåt redan i år
Denna vecka följer marknaden uppmärksamt banksektorn, men det utlovas också fingervisningar om inflationen och med det om centralbankernas räntehöjningsstig. Inflationssiffrorna är fortfarande föremål för stort intresse, eftersom inflationen inte har mattats av i förväntad takt.
Arbetsmarknadsrapporten för februari som publicerades föregående vecka i USA gav en motstridig bild sett till inflationen. Nya arbetsplatser uppstår något mer än väntat (311 000) men arbetslöshetsgraden steg till 3,6 % (i januari 3,4 %). Den genomsnittliga timförtjänsten, som är en central faktor med tanke på inflationsutvecklingen, gick på årsnivå upp med +4,6 %. Ökningen var något mindre än väntat (+4,7 %), men ändå mer än i januari (+4,4 %). Löneförhöjningarna inverkar positivt på konsumenternas köpkraft och möjliggör därigenom företagens prishöjningar, vilket i sin tur upprätthåller inflationen. Samtidigt innebär en högre arbetslöshetsgrad lättnader i lönetrycket.
Mer information om inflationsnivån fås när USA:s inflationssiffror för februari publiceras tisdagen den 14 mars. Totalinflationen förväntas ha lättat till +6,0 % (i januari +6,4 %). Kärninflationen (dvs. inflationen rensad för energi och livsmedel) förväntas ha kommit ner till +5,5 % (i januari +5,6 %). Om i synnerhet kärninflationen däremot ligger kvar på samma nivå som i januari är det en besvikelse för marknaden och ökar förväntningarna på en åtstramning av penningpolitiken.
Vi behöver inte heller vänta länge på nästa drag från amerikanska centralbankens sida, eftersom centralbanken håller sitt räntemöte nästa veckas onsdag den 22 mars. Marknaden prissätter för närvarande att mötet ska presentera en räntehöjning med 0,25–0,50 %, varav en höjning med 0,25 % anses vara mer sannolik. Räntemarknadens prissättning har emellertid uppvisat kraftiga fluktuationer under den senaste tiden, bl.a. Goldman Sachs räknar inte längre med någon höjning alls i mars.
Marknadens prissättning utgår nu från att styrräntan i USA når sin topp i början av sommaren och att räntan då ligger på cirka 5,25 %. Marknaden började föregående vecka på nytt räkna med en sänkning av styrräntan mot slutet av året, något som för ett slag inte varit aktuellt. Då har utsikterna för den ekonomiska tillväxten sannolikt försämrats. Detta får också stöd av recessionsprognosen som blinkar på rött, dvs. räntedifferensen mellan USA:s tio- och tvååriga statsobligation som varit så här kraftigt negativ senast på 1980-talet.
Europeiska centralbanken håller sitt räntemöte torsdagen den 16 mars. Marknaden räknar med en höjning med 0,5 procentenheter, vilket också ordförande Christine Lagarde har antytt i sina utlåtanden den senaste tiden. Förväntningarna på en åtstramning av penningpolitiken mer och under längre tid än vad som tidigare antagits har den senaste tiden blivit starkare. Under slutet av året räknar marknaden med att centralbanken höjer räntorna ännu tre steg, varvid styrräntan skulle landa mellan 3,5–3,75 %. Styrräntan förväntas nå sin topp först mot slutet av året, vilket innebär att räntehöjningarna beräknas fortsätta längre än i USA.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.