Årets början har varit stark för både ränte- och aktieinvesterare. Kursuppgången har höjt aktiernas värderingsnivåer, men historiskt betraktat är de ändå måttliga såväl i Europa som på tillväxtmarknaden. I USA är värderingsnivåerna i sin tur redan på dyrare sidan.
På räntemarknaden har året börjat starkt och prisfluktuationerna har minskat. Förra veckan var emellertid en aning svagare jämfört med början av året. I takt med att de ekonomiska utsikterna blivit lite bättre och osäkerheten därmed skingrats, har företagslånens risktillägg krympt betydligt.
Räntekurvorna i såväl Tyskland som USA pekar för närvarande nedåt och de korta räntorna ligger högre än de långa räntorna, vilket typiskt har förebådat en recession. Exempelvis varslar räntedifferensen mellan USA:s tioåriga och tvååriga statsobligation som nu ligger rejält på minus för en tillbakagång. Hittills har varje recession föregåtts av att räntedifferensen tangerat noll eller krupit under nollstrecket. Det är emellertid bra att notera att räntedifferensen ibland också gett falskt alarm.
Även på aktiemarknaden har det nya året inlett starkt. Av marknaderna har Europa klarat sig bäst. De senaste veckorna har marknaden i USA spurtat med draghjälp av tillväxtbolagen och framför allt de stora teknologibolagen. I och med kursrallyt på sista tiden har värderingsnivåerna på aktiemarknaden gått upp i synnerhet i USA. I Europa och på tillväxtmarknaden är värderingsnivåerna ändå jämfört med historiska noteringar fortfarande måttliga, i USA i sin tur redan på dyrare sidan. Företagens resultat beräknas nu minska med ett par procent i år, när tidigare prognoser talade för en lätt tillväxt. Aktiemarknaden prissätter emellertid inte till fullo en eventuell recession.
Föregående vecka mattades den starka uppgången på aktiemarknaden av och inga större rörelser noterades åt något håll.
Rapportperioden fortsätter
Rapportperioden för fjolårets sista kvartal fortsätter.
I USA har resultaten minskat med cirka 3 %, när två tredjedelar av bolagen har offentliggjort sina resultat. Omsättningstillväxten har varit endast 5 %, vilket innebär att den reella omsättningen i genomsnitt minskat, eftersom inflationen i oktober–december var 6,5–8,0 %. Med andra ord har omsättningstillväxten i praktiken kommit genom inflationen och inte så att varor eller tjänster reellt sett skulle ha producerats eller sålts i större omfattning.
Resultatutvecklingen har varit svag framför allt för bolagen inom material- och mediebranschen och för teknologibolagen. Den svaga utvecklingen inom materialbranschen beror på att råvarupriserna sjunkit samtidigt som kostnaderna stigit. Mediebranschen har pressats av att de sociala mediebolagens resultatutveckling inte nått upp till marknadens förväntningar och av att marknadsförings- och reklambudgetarna för de mer traditionella medierna minskat när företagen skär ner på kostnaderna.
Inom industrin har resultatutvecklingen varit positiv på bred front och många industribolag har förbättrat sina resultat. Resultattillväxten för sektorn som helhet har fått draghjälp av försvarsindustrin genom de växande försvarsanslagen till följd av kriget i Ukraina samt av transport- och logistikbolagen genom nedgången i energipriserna. Energibolagen har fortfarande levererat höga tillväxtsiffror. Resultattillväxten har emellertid blivit måttligare och energipriserna är nu lägre jämfört med i fjol. I USA har konsumenternas förmodade trångmål till följd av den höga inflationen knappast alls återspeglats i utvecklingen för konsumentvaru- och servicebolagen.
I Europa har företagens resultat minskat med 2 %, när drygt en tredjedel av bolagen har rapporterat sina resultat. Resultaten har emellertid varit bättre än vad som befarades före rapportperioden. Omsättningarna ökade med i genomsnitt +11,5 %. Den reella tillväxten är däremot anspråkslös, eftersom inflationen samtidigt rört sig kring 10 %.
Svaga resultat har noterats framför allt inom materialsektorn och för tillhandahållarna av s.k. diskretionära konsumtionsvaror och tjänster. Resultatutvecklingen inom materialsektorn tyngs framför allt av stålindustrins krympande resultat till följd av det höga priset på el och låga priset på stål. Till skillnad från USA syns konsumenternas försämrade köpkraft i de europeiska företagens resultat, när konsumenterna minskat på användningen av diskretionära produkter och tjänster (såsom turism och restauranger). Ett undantag är de företag som tillverkar lyxprodukter och biltillverkarna. Energibolagen har fortfarande levererat höga tillväxtsiffror också i Europa. Liksom i USA håller resultattillväxten emellertid på att mattas av.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.