Vad innebär Feds skärpta penningpolitik för marknaden? När följer ECB Feds exempel i fråga om penningpolitiken? Vilka nya sanktioner har införts mot Ryssland under veckan? Håller Europa och USA på att glida in i en recession?
Vilka var de viktigaste marknadshändelserna förra veckan?
Förra veckan fortsatte räntenivån att stiga i rask takt i både Europa och USA. Amerikanska centralbanken förväntas fortsätta med att strama åt penningpolitiken och i Europa förväntas ECB informera om sina kommande åtgärder.
Både USA och EU införde fler sanktioner mot Ryssland och isolerade därigenom landet allt mer från de internationella betalningssystemen.
På aktiemarknaden var veckan relativt dämpad.
Kriget i Ukraina fortsätter. Hur syns de nya sanktionerna mot Ryssland på marknaden?
Både USA och Europa fattade förra veckan beslut om att införa nya sanktioner mot Ryssland på grund av det alltjämt pågående kriget i Ukraina.
USA utökade sanktionerna att gälla nya banker och uteslöt dem från SWIFT-systemet. I och med sanktionerna kan Rysslands frysta tillgångar i dollar inte längre användas för att betala räntor eller amorteringar på statsskulden, varför Ryssland förra veckan måste betala kupongräntorna för sitt statslån i rubel i stället för dollar. Eftersom skulden enligt avtalet ska betalas i dollar, sänkte kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's Rysslands kreditbetyg till ”selective default”, dvs. selektivt fallissemang.
Också EU beslutade om ytterligare sanktioner mot Ryssland: importen av ryskt kol till Europa stoppas med en övergångstid på fyra månader. Kolimporten motsvarar emellertid en relativt liten andel av Rysslands energiexport och export totalt sett, och importen av olja och gas som ur Europeisk synvinkel är svårare att ersätta var ännu inte på bordet vid förhandlingarna. Europeiska kommissionen bereder emellertid veterligen ett förslag till att begränsa oljeimporten.
Denna vecka får vi nya inflationssiffror från USA. Vilka är marknadens förväntningar?
Inflationen är fortsatt hög både i Europa och på andra sidan Atlanten. USA:s exakta inflationssiffror för mars publiceras den 12 april. Vi kan vänta oss höga siffror, framför allt när det gäller energi. Dessutom får vi från USA denna vecka också siffrorna för detaljhandeln och konsumenternas förtroende. Särskilt intressant är att se om den kraftiga uppgången i energipriserna har återspeglats i efterfrågan inom detaljhandeln och i konsumenternas förtroende. Inflationen inom energi och andra nödvändighetsartiklar syns typiskt i detaljhandelsefterfrågan, när konsumenterna har allt mindre pengar att röra sig med.
Vilka åtgärder är att vänta från centralbanken i USA som svar på inflationen?
När inflationen fortsätter förväntas Fed strama åt sin penningpolitik ytterligare. Senaste onsdag publicerades protokollet för Feds marsmöte och det avslöjar att penningpolitiken i USA kan förväntas stramas åt i år ännu mer än vad som tidigare antagits: många i Feds ledningsgrupp skulle ha understött större räntehöjningar redan i början av mars. Enligt prognoserna kommer penningpolitiken att stramas åt på två sätt: genom höjningar av styrräntan och minskningar av centralbankens balansräkning.
Och vad är att vänta från Europeiska centralbanken?
ECB håller sitt räntemöte den 14 april. ECB förväntas inte justera sin penningpolitik, men marknaden väntar på besked om när en höjning av styrräntan kan bli aktuell. Det tidigare antagandet var att styrräntan höjs först i slutet av året, men nu verkar det som att en höjning kan komma i fråga redan på hösten eller rentav på sommaren. Tidpunkten för räntehöjningen kommer att vara den viktigaste frågan på mötet. ECB-ordförande Christine Lagardes anförande på presskonferensen efter mötet är föremål för stort intresse.
Den senaste tidens indikatorer pekar på en långsammare ekonomisk tillväxt. Står vi inför en recession?
Utöver stigande räntor i USA och Europa och nya sanktioner mot Ryssland härjar en tilltagande coronavåg i Kina och allt fler storstäder har försatts i fullständig lockdown. Räntedifferensen mellan USA:s tioåriga och tvååriga statsobligationer, som allmänt ansetts som en bra indikator, gick ner till noll, vilket typiskt har inträffat 12–18 månader före en recession. Det finns emellertid också motsatta tecken i luften: räntedifferensen mellan den tioåriga statsobligationen och lånepapper med en löptid på 3 månader har breddats. Också i euroområdet har motsvarande räntedifferens blivit större under den senaste tiden.
Dessutom måste man komma ihåg att förklaringskraften hos enskilda indikatorer, såsom räntedifferenserna, är begränsad. Räntedifferensen har historiskt tangerat noll också utan att realekonomin har drabbats av recession. Det lönar sig därför att förhålla sig med reservation till enskilda signaler, framför allt under så här exceptionella tider. Den alltjämt pågående pandemin och kriget innebär att marknadsläget fortfarande är oförutsägbart och de indikatorer som fungerat i historien gäller inte nödvändigtvis på samma sätt som under normala förhållanden.
Hur syns den rådande osäkerheten på aktie- och räntemarknaden?
Aktiemarknaden har de senaste veckorna präglats av en stark avkastningsutveckling, framför allt inom de branscher och områden som drabbades hårdast i början av kriget i Ukraina. Bland dem finns särskilt marknaderna i Norden och Europa, som reagerade kraftigt på Rysslands attack. Tillväxtmarknaderna sjönk däremot knappast alls till följd av krigsutbrottet men har däremot backat under de senaste veckorna, delvis på grund av de ekonomiska bekymren i Kina.
Det exceptionella i situationen just nu återspeglas också i att sådana branscher och aktier som tidigare reagerat negativt på stigande räntor nu har klarat sig utmärkt, trots ränteuppgången. Förra veckan klarade sig de stabila branscherna bäst, medan bl.a. teknologiaktierna gick back.
På räntemarknaden har de stigande räntorna pressat avkastningen på ränteinvesteringar över hela linjen, men i synnerhet när det gäller investeringar med längre ränterisk, såsom statsobligationer. Också riskpremierna har gått upp till följd av kriget i Ukraina, vilket haft en negativ inverkan på avkastningen. Uppgången i räntorna och de högre riskpremierna har emellertid bidragit till att höja den förväntade avkastningen på de investeringar som görs nu.
Nästa vecka håller veckoöversikten påsklov.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.