Centralbankernas supervecka bjuder på intressanta händelser att följa upp. Marknaden är redan inriktad på en nedgång i styrräntorna. Men svarar centralbankerna på marknadens förhoppningar?
Den kraftiga uppgången på aktiemarknaden i november har mattats av i december. Under de gångna sex veckorna har alla tillgångsslag ändå utvecklats i positiv riktning. Bakom detta ligger den rådande tron på marknaden att centralbankerna börjar sänka sina styrräntor på våren.
Den senaste tiden har räntorna allmänt taget pekat nedåt, men i slutet av förra veckan noterades en lätt uppgång. När räntenivån sjunkit har aktiemarknaden i sin tur utvecklats gynnsamt.
En förklarande faktor till uppgången i räntenivån i slutet av föregående vecka är den starka arbetsmarknadsrapporten för november som under veckan publicerades i USA. Enligt rapporten uppstod i november rentav 199 000 nya arbetsplatser i USA, och arbetslöshetsgraden sjönk till 3,7 procent från tidigare 3,9 procent. Samtidigt tog emellertid löneinflationen fart, varpå också trycket ökade på centralbanken att hålla kvar styrräntan på en högre nivå för att stävja inflationen.
Växande förväntningar på lägre räntor
Marknaden har i stället för höjningen av styrräntorna redan en tid fokuserat på när centralbankerna börjar sänka sina styrräntor. För närvarande förväntas centralbankerna sänka räntorna i rask takt nästa år.
För Europeiska centralbanken prissätter marknaden att räntesänkningarna inleds i april och för amerikanska Fed i maj. Utöver dessa räntesänkningar prissätter marknaden fler sänkningar av styrräntorna också mot slutet av nästa år.
Historiskt sett har amerikanska centralbanken justerat sin penningpolitik före Europeiska centralbanken. Nu är läget i marknadsförväntningarna emellertid det motsatta, vilket bidragit till att försvaga euron gentemot dollarn.
Samtidigt har både de realiserade inflationssiffrorna och inflationsförväntningarna pekat nedåt. I Europa har inflationsförväntningarna på lång sikt vänt nedåt redan för en tid sedan och i november sjönk inflationsförväntningarna också för USA:s del.
Ekonomierna i USA och Europa som tidigare under det gångna året gått åt skilda håll har mot slutet av året närmat sig varandra. Tidigare på hösten överraskade Europa med rentav sämre ekonomiska data än väntat, medan läget för ekonomin i USA var bättre. Nu ligger resultaten för Europa på den förväntade svaga nivån samtidigt som ekonomiska data i USA har mjuknat, och större positiva överraskningar har inte just längre levererats.
Veckan full av intressanta händelser
Denna vecka utlovas centralbankernas supervecka, när centralbankerna i olika länder i tur och ordning håller sina räntemöten. Först i tur på onsdagen står amerikanska centralbanken Fed, och på torsdagen följer Europeiska centralbanken ECB samt engelska centralbanken BoE och norska centralbanken Norges Bank. Nästa veckas tisdag håller ännu japanska centralbanken sitt möte, för vars del marknaden har spekulerat kring en möjlig räntehöjning.
Även om centralbankerna denna gång inte väntas komma med betydande justeringar av penningpolitiken, är årets sista räntemöten rentav intressantare än normalt, då marknadens förväntningar när det gäller styrräntorna förändrats avsevärt under de senaste veckorna.
Det intressanta i mötena är framför allt hur centralbankerna kommunicerar. Budskapet har tidigare varit att styrräntorna måste hållas kvar på en hög nivå en längre tid. Utgående från marknadsprissättningen har emellertid marknadens tilltro till detta budskap den senaste tiden försvagats.
De intressanta händelserna under veckan begränsar sig inte enbart till centralbankernas möten, eftersom USA:s inflationssiffror för november publiceras på tisdagen. Totalinflationen beräknas sjunka till 3,1 procent från 3,2 procent i oktober, och kärninflationen rensad för priset på energi och livsmedel beräknas stanna kvar vid 4 procent. Dessutom offentliggörs inköpschefsindex från USA och Europa.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.
Visa alla pressmeddelanden och nyheter