Veckoöversikt 4.4.2022: Finns det något slut i sikte på den tilltagande inflationen?

6.4.2022

Kriget i Ukraina står fortsatt i fokus för marknaden. Hur ser läget nu ut? Tillväxten i ekonomin mattas av, men hur mycket? Står vi inför en ekonomisk kollaps? Hur ser ekonomin och marknaden ut på kort och lång sikt?

Kriget i Ukraina står fortsatt i fokus för marknaden. Hur ser läget nu ut?

Kriget i Ukraina står fortsatt i fokus för marknaden framför allt i Europa. Marknadsreaktionerna på händelserna har emellertid redan klart minskat och många aktiemarknader har återgått till nivån före krigsutbrottet. Kriget kan ändå fortfarande ge upphov till även kraftiga marknadsfluktuationer.

Ett stort frågetecken inom ekonomin och på marknaden är nu huruvida Europa går in för att snabbare frigöra sig från beroendet av rysk energi.

Vilka faktorer driver upp inflationen nu?

I början av året förväntades inflationen bromsa in senast under sommaren i takt med att logistik- och produktionsutmaningarna lättar. Kriget i Ukraina och den uppgång i råvarupriserna som följde på krigsutbrottet urvattnade emellertid förhoppningarna. Nu verkar den tidigare förebådade återgången ens nära centralbankernas målsatta inflationsmål på 2 % i år vara osannolik.

Kriget i Ukraina höjde priset på råvaror i stor utsträckning. Rysslands roll som olje- och gasproducent är globalt betydande och redan insatta samt eventuella nya sanktioner och leveransutmaningar har bidragit till att höja energipriserna på bred front, framför allt i Europa. Utöver priset på energi har också priset på bl.a. flera metaller och vete stigit efter krigets utbrott.

I Kina har coronasmittfallen ökat rejält, och de omfattande nedstängningarna på grund av det försämrade smittläget inverkar på såväl produktionen som logistiken med ytterligare pristryck som följd.

Finns det något slut i sikte på den tilltagande inflationen?

Inflationen förväntas mattas av när de produktionsmässiga och logistiska utmaningarna lättar och råvarupriserna stabiliseras. På längre sikt ökar stigande löner särskilt i USA inflationstrycket. På grund av utmaningarna i produktionskedjorna och det geopolitiska läget torde produktionen dessutom flyttas närmare konsumenterna, vilket i sin tur höjer priserna och därigenom inflationen.

Marknaden prissätter att inflationen kommer att dämpas inom cirka två år. Risken att inflationen i framtiden utgör en betydligt viktigare faktor för hela den ekonomiska utvecklingen jämfört med i dag har emellertid ökat.

Vilka räntehöjningar förväntas av Fed och ECB nu?

I USA har räntorna redan höjts en gång och enligt förväntningarna kommer de att höjas ännu flera gånger före årets slut. Dessutom är det möjligt att räntorna i stället för det vanliga 0,25 % höjs på en gång med 0,5 % på ett eller rentav flera möten.

I Europa förväntas styrräntan höjas på hösten. Programmen för köp av obligationslån fasas ut redan under det andra kvartalet.

Även om räntorna stigit kraftigt, höjer centralbankerna inte räntorna oändligt, i Europa ännu mer återhållsamt. Exempelvis prissätts 12 månaders euribor stiga till runt 1,5 % för att stabiliseras på denna nivå. På lång sikt prissätter marknaden att räntorna åter kommer att sjunka.

Tillväxten i ekonomin mattas av, men hur mycket? Står vi inför en ekonomisk kollaps?

Förväntningarna på den ekonomiska tillväxten 2022 var starka framför allt i Europa, där de slopade coronabegränsningarna förutspåddes sätta fart på tillväxten. Kriget i Ukraina kastade emellertid en skugga över tillväxten och det är svårt att uppskatta dess dimensioner. Efter krigsutbrottet har förväntningarna på den globala tillväxten sänkts till klart måttligare nivåer och Europa torde få ta den värsta smällen. Kina befinner sig däremot redan i ett nytt stimulansskede i den ekonomiska cykeln.

Uppgången i råvarupriserna och utmaningarna i tillgången till följd av de ekonomiska sanktionerna återspeglas i tillväxten på många sätt. I synnerhet i Europa kommer den ekonomiska tillväxten att drabbas av sanktionerna, framför allt i anslutning till energin. Om importen av rysk energi begränsas radikalt eller upphör helt och hållet som motåtgärd till Rysslands aktioner i Ukraina, är naturligtvis också konsekvenserna för ekonomin i Europa kraftigare.

Med prisuppgången ökar företagens produktionskostnader och konsumenternas förtroende och konsumtionsmöjligheter försämras. Dessutom försvagar den skärpta penningpolitiken finansieringsförhållandena. Högre räntor, bredare riskpremier och lägre aktiekurser dämpar bl.a. företagens investeringsvilja.

Det är möjligt att vi står inför en s.k. teknisk recession, där ekonomin under två kvartal i följd krymper i stället för att växa. Grundläget är emellertid hyfsat och en kollaps verkar alltjämt osannolik. Ekonomin är emellertid förenad med många frågetecken och det är svårt att ge några exakta prognoser för den ekonomiska tillväxten.

 

Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.


Visa alla pressmeddelanden och nyheter