Fed och ECB har aviserat en allt stramare penningpolitik. Står vi i år inför engångshöjningar med rentav 75 räntepunkter? Vad följer marknaden nu särskilt i kriget i Ukraina? Hur ser penningpolitiken i Japan och Kina ut?
Hur ser det ut på marknaden överlag?
Kriget i Ukraina, inflationen och centralbankernas åtgärder är och kommer ännu länge att vara i marknadens fokus. Nu har huvuduppmärksamheten emellertid flyttats från kriget i Ukraina till centralbankerna.
Inflationen visar fortfarande inga tecken på att mattas av och konsumenterna är nu pressade. Centralbankscheferna inser att de ohjälpligt är sent ute för att stävja inflationen, och de förväntas därför komma med ännu aggressivare åtgärder.
På aktiemarknaden är stämningen pessimistisk: avkastningarna ligger cirka 5–10 % på minus. För de mer räntekänsliga delarna av aktiemarknaden, såsom t.ex. teknologidrivna Nasdaq, har de negativa reaktionerna varit kraftigare. Rapportperioden har nyss kört i gång och marknaden söker tecken på företagens resultatförmåga i den volatila miljön. Trots rapportperioden drivs aktiemarknaden nu huvudsakligen av händelser på makronivå i stället för av företagsnyheterna.
Ränteuppgången har pressat avkastningen på ränteinvesteringar. Statsobligationerna har stått för ett historiskt kraftigt fall i år. Dollarn har varit fortsatt stark gentemot euron och framför allt yenen. Uppgången i råvarupriserna verkar inte stanna upp, vilket ökar trycket på centralbankerna att strama åt penningpolitiken ytterligare.
Kriget i Ukraina har redan pågått i två månader. Vad följer marknaden nu särskilt i kriget i Ukraina?
På kort sikt är kriget i Ukraina fortfarande vanskligt att förutspå och fredsförhandlingarna verkar försvåras ytterligare.
Ur marknadens synvinkel är eventuella importförbud på olja och naturgas för närvarande den fråga som följs mest ingående. I övrigt har marknadens uppmärksamhet flyttats från Ukraina till inflationsdebatten.
Fed och ECB har aviserat en allt stramare penningpolitik. Står vi i år inför engångshöjningar med rentav 75 räntepunkter?
Inflationen visar fortfarande inga tecken på att mattas av. I USA beror inflationen huvudsakligen på efterfrågan, medan inflationen i Europa närmast bottnar i problem på utbudssidan. Retoriken hos Fed, ECB och rentav Sveriges Riksbank, som ännu för en tid sedan talade för en lättare penningpolitik, har förändrats och pekar nu på en större vilja att vidta räntehöjningar.
I synnerhet Fed indikerade att bankens huvudsakliga mål är att strama åt finansieringsförhållandena rentav på bekostnad av den ekonomiska tillväxten och stödet till finansmarknaden. Förra veckan började marknaden spekulera i om Fed kan tänkas höja räntorna med hela 75 räntepunkter på en gång. I allmänhet höjs räntorna med 25 räntepunkter, och de redan tidigare prognostiserade höjningarna med 50 räntepunkter skulle vara aggressivare än normalt. En engångshöjning med 75 räntepunkter är i sig en så offensiv åtgärd att något sådant inte noterats på årtionden. I prognoserna har det kastats fram räntor på nära 4 % i toppen av räntehöjningscykeln 2023.
I Europa har inflationen inte tilltagit riktigt i samma tempo som i USA, men också för ECB förutspås för var dag en snabbare räntehöjningstakt. Räntehöjningscykeln torde inledas i Europa i juli.
När man ser på prognoserna lönar det sig att notera att situationen nu lever och förändras i rask takt, och det är inte länge sedan det exempelvis i Europa ännu inte förväntades några höjningar alls för i år. Riktningen pekar emellertid starkt uppåt.
Kina och Japan går i stället för en skärpning av penningpolitiken mot en lösare hållning. Vilka följder har det haft?
Medan västmarknaden präglas av en allt stramare centralbankspolitik, är situationen i Japan och Kina den motsatta. Framför allt i Kina är på dags- och veckobasis inte åtstramningsåtgärder föremål för några spekulationer utan snarare hur mycket penningpolitiken kommer att lätta.
I denna miljö har följderna av en lös penningpolitik för Japans del varit en dramatisk försvagning av yenen. I och med sjunkande yenkurser är också Kinas renminbi föremål för devalveringstryck, vilket redan noterats under de två senaste veckorna. Som en stor råvaruimportör utsätter en devalvering av yenen Japan för importinflation, och det återstår därför att se hur länge centralbanken i Japan vill fortsätta med sin lösa penningpolitik.
Det återstår också att se vilka vågor västländernas skärpta och Asiens samtidigt lösa penningpolitik ger upphov till på den globala marknaden.
Vilka geografiska aktiemarknader har nu klarat sig bäst?
Mätt i lokal valuta, dvs. rensat för valutarörelserna, har de stora marknaderna utvecklats i det närmaste homogent, med andra ord i stort sett lika dåligt. Aktiemarknaderna har tagit sig upp ur den kurssvacka som följde på Rysslands attack, men exempelvis i Europa och USA närmar vi oss fortfarande avkastningar på -9 % för i år (YTD). Det enda undantaget är Storbritannien som drar nytta av en gynnsam branschfördelning med en avkastning på cirka +5 % (YTD).
Euroområdet har relativt sett drabbats mest av kriget i Ukraina. Med beaktande av Europa på ett bredare plan (dvs. medräknat bl.a. Storbritannien, Norge och Schweiz) har krigets negativa konsekvenser varit en aning lindrigare.
Tillväxtmarknaderna har som helhet klarat sig sämst. Inom marknaden har emellertid Latinamerika som en betydande råvaruproducent och något överraskande Indien varit förhållandevis framgångsrika med avkastningar på cirka 7 % respektive cirka 1 %. Indien har möjligtvis gynnats positivt av penningflödena från Kina.
Vilka branschers aktier har nu stått sig bra?
På marknaden har den senaste tiden noterats en kraftig volatilitet mellan såväl tillväxt- och värdebolag som exempelvis olika branscher. Det finns emellertid ingen klar bild på marknaden som skulle avslöja var vinnarbolagen nu står att finna. Rent allmänt är marknadsstämningen rätt pessimistisk.
Veckans marknadskoordinater
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.