I och med kriget i Iran har förväntningarna på den ekonomiska tillväxten mattas av världen över och oron för att inflationen ska tillta har gjort sig påmind. På kortare sikt är situationen emellertid fortsatt positiv, om än tudelad mellan Europa och USA.
Kriget i Iran har varit i marknadens fokus när nyheterna om ett eventuellt avtal mellan USA och Iran har skruvats upp under veckoslutet. Enligt vad som kommunicerats till offentligheten är ett avtal nära förestående och också marknaden har reagerat positivt på uppgifterna. Å andra sidan är risken för att situationen ska eskalera fortfarande relevant.
Trafiken genom Hormuzsundet har stått stilla nästan hela tiden sedan krigsutbrottet. Före kriget passerade ett hundratal fartyg genom sundet varje dag, men för närvarande är trafiken nästan helt stoppad med undantag av några enskilda fartyg.
Normalt transporters genom sundet med tanke på den globala ekonomin väsentliga volymer energi, gödsel och vissa andra råvaror. Den rådande situationen har lett till att energitransporterna varit ytterst begränsade och t.ex. i flera länder i Asien är läget utmanande.
Efter krigets utbrott varslade marknaden att tillgången på olja och gas kunde ta slut på några veckor inom vissa områden som är beroende av energi från Mellanöstern. Så gick det ändå inte, även om energiförbrukningen har begränsats i många länder och priserna har stigit betydligt, vilket också återspeglats i den ekonomiska tillväxten. De senaste tre månaderna har flera länder använt sina energilager, som småningom börjar tömmas. T.ex. i Europa borde kritiska gaslager redan börja fyllas på inför eldningssäsongen nästa vinter. Om krisen inte lättar inom den närmaste tiden, kommer det att medföra utmaningar.
Ifall kriget får ett snart slut, antas förutsättningarna för ekonomisk tillväxt inte ha orsakats några bestående bakslag. Om läget emellertid inte löser sig, kommer vi med största sannolikhet att se negativa effekter framför allt till följd av inflationen.
De ekonomiska tillväxtförväntningarna har mattats av världen över till följd av kriget. Under de senaste månaderna har tillväxtprognoserna för bruttonationalprodukten (BNP) som beskriver tillväxtprognosen för hela året rasat i euroområdet, och också i USA har nedgången varit påfallande. Dessutom inverkar i bakgrunden de för årets första kvartal rapporterade svagare tillväxtsiffrorna än väntat, som också inverkar på siffrorna för helåret.
På kortare sikt är läget emellertid positivare – om än tudelat. De ekonomiska överraskningsindexen som beskriver de realiserade siffrorna i förhållande till förväntningarna har varit njugga i synnerhet i Europa och Kina. I USA är situationen däremot den motsatta, och ekonomiska data har överraskat positivt i förhållande till förväntningarna.
Tudelningen visar att konsekvenserna av kriget i Iran är som störst framför allt i Europa och Kina. Priset och tillgången på energi påverkar Europa i betydligt större omfattning än USA. En viktig bakgrundsfaktor är Europas omfattande industrisektor, som förbrukar stora mängder energi. USA är däremot ett i större utsträckning tjänstedominerat marknadsområde, där de sektorer och bolag som driver tillväxten är betydligt mindre oljeberoende.
Atlanta Feds BNP-tillväxtprognos för innevarande kvartal förutspår i sin tur ett starkt andra kvartal för USA och en BNP-tillväxt med över 4 procent. De senaste åren har den varit en bra mätare för att förutspå BNP-utvecklingen, och på basis av det kan ekonomin beräknas återhämta sig efter det första kvartalet. Grunden för en gynnsam marknadsutveckling i USA är fortfarande relativt stark, men situationen kan fortfarande förändras, om en lösning på krisen inte nås.
Marknadens oro i anslutning till kriget i Iran är starkt förenad med inflationen, som börjat öka på olika håll i världen. En tilltagande inflation kan hämma den positiva ekonomiska utvecklingen, eftersom stigande priser minskar efterfrågan och därigenom dämpar tillväxten i ekonomin. Den andra – kanske rentav mest betydande – faktorn kunde vara att en hög inflation ofta även innebär en högre räntenivå, till följd av vilken också tillväxten ohjälpligen i något skede saktar in.
För närvarande följer marknaden ingående centralbankernas reaktioner på situationen. Marknaden räknar med en räntehöjning på 0,25 procentenheter på Europeiska centralbanken ECB:s möte i juni och en höjning med 0,25–0,50 procentenheter för slutet av året. Ännu i början av året prissatte marknaden inga räntejusteringar för ECB:s del, varför förändringen jämfört med början av året är betydlig. ECB:s beslut är emellertid ytterst beroende av hur krisen utvecklas under de närmaste dagarna.
Amerikanska Fed förväntas inte nu komma med några förändringar i styrräntan på sitt junimöte. Mötet är emellertid intressant för marknaden, eftersom det är Kevin Warsh första möte som centralbankens ordförande. Många frågor och förväntningar ligger i luften när det kommer till hans kommande riktlinjer.
Också i USA har förändringarna i förväntningarna varit betydande. Då marknaden vid ingången av året ännu prissatte ett par räntesänkningar för innevarande år, förutspår de rådande priserna i stället en höjning med 0,25 procentenheter i december.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.
