Det skärpta läget i Mellanöstern kan komma att ha avsevärda konsekvenser för investerarna och marknaden, och t.ex. priset på olja och gas har redan börjat stiga kraftigt. Utöver geopolitiken har också rotationen väckt diskussion på marknaden de senaste veckorna.
Det räcker till med marknadshändelser att följa för investerarna – skärpningen av läget i Mellanöstern under veckoslutet har medfört prisfluktuationer framför allt på aktiemarknaden. Början av året har emellertid i stora drag varit stark, även om den svaga utvecklingen inom teknologisektorn har tyngt särskilt aktiemarknaden i USA.
I fjol drog den försvagade dollarn betydligt ner euroinvesterarnas avkastningar i dollar. I år har läget varit ett annat då dollarn har blivit starkare i februari och i och med det skärpta läget i Mellanöstern. Även om valutan försvagades en aning i januari, ligger vi för närvarande nära samma nivå som vid årets ingång.
Också rapportperioden intresserar marknaden. I USA har merparten av bolagen redan rapporterat sina resultat, och där har perioden överträffat förväntningarna – resultaten har ökat med cirka 12 procent och omsättningarna med i genomsnitt 9 procent. I Europa pågår i sin tur rapportperioden fortfarande. Hittills har resultaten huvudsakligen varit hyfsade, men det har förekommit betydande variation mellan olika branscher och bolag.
USA:s och Israels attack mot Iran under veckoslutet och Irans motattacker mot flera länder i Mellanöstern har också påverkat marknaden. De största marknadseffekterna syns i priset på olja och gas, som nu pekat uppåt.
En kraftig uppgång i oljepriset skulle sannolikt också driva på inflationen och hämma den ekonomiska tillväxten. När det gäller prisutvecklingen på olja är det avgörande om Hormuzsundet i Mellanöstern hålls öppet. Under veckoslutet har fartygstrafiken genom sundet i praktiken stått helt stilla, även om Iran meddelat att man inte tänker stoppa sjöfarten i sundet. Genom sundet transporteras cirka en femtedel av världens olja, och om sundet stängs är det inte möjligt att kompensera den brist som uppstår, även om OPEC+-länderna ökar på sin oljeproduktion.
Också riskpremierna på företagsobligationer har stigit något, medan aktiemarknaden sjunkit. Marknaden har vid liknande geopolitiska kriser emellertid typiskt lyckats ”blicka bortom krisen”. Dessutom kan det nu hända att krisen är över på några veckor eller månader, men risken för att situationen drar ut på tiden är hela tiden närvarande.
På marknaden pågår också andra viktiga utvecklingstrender. En av de viktigaste är återigen rotationen på aktiemarknaden, där investerarna har gått över från fjolårets vinnare till nya teman.
Framför allt de små och medelstora bolagen har på sista tiden avkastat bättre än de stora bolagen. Dessutom har värdebolagen genererat bättre avkastning än tillväxtbolagen. Dessa är båda tecken på rotation, där de av tradition starka bolagen inte längre är starkast.
Rotationen syns också vid en analys av branscherna. Teknologi- och informationsteknologisektorn som båda avkastat starkt en lång tid har nu presterat svagt, medan i sin tur råvaru-, industri- och energisektorerna har utvecklats gynnsamt.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.
