USA höjde förra veckan sina tullar till en nivå som inte skådats sedan början av 1900-talet, vilket utlöste starka reaktioner på marknaderna världen över. Om scenarierna håller streck, kan turbulensen fortsätta också de närmaste veckorna.
Läget på såväl aktie- som räntemarknaden har varit minst sagt intressant sedan i onsdags, när det var dags för president Donald Trumps länge annonserade s.k. Liberation Day, dvs. befrielsedag.
Efter förra veckans onsdag har kraftiga kursras noterats exempelvis på aktiemarknaden i USA. Inte heller på annat håll har aktiemarknaderna besparats från fallande kurser, utan rörelserna har varit betydande också globalt. Även på företagsobligationsmarknaden har kreditriskpremierna de senaste dagarna stigit, framför allt för high yield-obligationslånens del.
I allmänhet är marknadsrörelserna komplexa, men för närvarande har turbulensen en gemensam nämnare – USA:s nya administration och dess politiska agenda. Ännu efter presidentvalet i november prissatte marknaden närmast de positiva sidorna av Trumps förutsedda politik, såsom en lättare reglering, och eventuella negativa förändringar fördes knappast alls på tal.
Nu verkar emellertid landets nya administration genast i början av sin mandatperiod ha infört huvudsakligen sådana reformer som har negativa effekter på marknaden. I detta nu tycks marknaden endast intressera sig för tullarna och följderna av dem samt nästa drag på tullfronten.
När Trump valdes till president var den allmänna konsensusen att aktiemarknaden åter kommer att vara en av de viktigaste mätarna som den nya presidenten följer upp. Nu verkar emellertid marknadsrörelserna inte ha någon större betydelse för den nya administrationen. I stället har riktlinjerna i USA:s politiska agenda hittills pekat på en administrativ vilja att nästan fullständigt förnya de politiska, ekonomiska och samhälleliga strukturerna.
Om tullarna förblir i kraft i den form som de nu har utfärdats av administrationen, talar vi om en förändring i den globala handelspolitiken som inte skådats på årtionden. Även om marknaden hade räknat med en förändring, kom den ändå mer eller mindre som en överraskning för många.
På medellång sikt kommer de nya tullarna att ha en negativ inverkan och bromsa in den globala tillväxten. I synnerhet i de länder som har en betydande export till USA kommer tillväxten att mattas av betydligt till följd av effekten av tullarna.
De inrättade tullarna kommer emellertid också att ha följder för USA. Om de genomförs får tullarna tillväxten att stagnera och priserna att stiga på kort sikt. Dessutom befarar marknaden att arbetslösheten ökar, tillväxten bromsar in ytterligare och att priserna senare sjunker på grund av vikande efterfrågan. Oron för en stagflation, dvs. en kombination av försvagad ekonomisk tillväxt och ökad inflation, är nu starkt närvarande på marknaden.
Början av året var krävande på den globala aktiemarknaden, men utmaningarna berodde nästan uteslutande på den svaga utvecklingen för amerikanska teknologiaktier. De europeiska och kinesiska aktierna avkastade däremot starkt under början av året.
Förra veckans tullbeslut gjorde emellertid krisen global och fick den att sprida sig också utanför aktiemarknaden. Stämningen är för närvarande svag, men paniken har först nu smugit sig in på marknaden. Vi kan därför ännu komma att få se överreaktioner på marknaden. Det troliga är att någon positiv förändring, exempelvis en omställning i handelspolitiken, slutligen lättar upp situationen.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.
