Såväl handelspolitiken som aktiemarknaden har den senaste tiden bjudit på positivare nyheter. En återgång till samma nivåer som i början av året tycks emellertid fortfarande sitta hårt åt och osäkerheten har blivit en del av vardagen på marknaden.
Aktiemarknaden har den senaste tiden återhämtat sig efter förändringarna i USA:s handelspolitik i början av april och den nedgång som följde på aktiemarknaden. Framför allt Finland och Europa har gått starkt framåt på global nivå mätt från årets början. Båda marknaderna har presterat bra i synnerhet efter mitten av april.
Rapportperioden för årets första kvartal är redan i full gång och de amerikanska bolagen har i genomsnitt rapporterat mer goda än dåliga nyheter. Exempelvis har några av de stora teknologibolagen på sista tiden återhämtat sig klart från början av året. I fredags steg det amerikanska S&P 500-indexet för nionde dagen i följd, vilket är indexets längsta uppgångsperiod på över tjugo år.
På räntemarknaden har i sin tur ökade riskpremier tyngt avkastningen, men i Europa har nedgången i räntenivån kompenserat förändringen i riskpremierna. Under den senaste tiden har dessutom försvagningen av dollarkursen betydligt pressat avkastningen på ränteinvesteringar i dollar.
De gångna veckorna har det största samtalsämnet på marknaden varit den förändrade handelspolitiken och uppföljningen av tullsagan. Efter att USA meddelade om uppskov med de största tullarna, har nyhetsflödet i samband med handelspolitiken i huvudsak lutat åt det positiva hållet. Sådana nyheter har exempelvis varit aviseringarna om pausade tullar och undantag i fråga om vissa produktgrupper. Trots att landets nuvarande administration varit orubblig i många av sina beslut, är den allmänna uppfattningen att tullarna sannolikt kommer att sänkas från nuvarande nivåer.
Även om det för närvarande ser ut som att tullarna kommer att sjunka, är de – liksom nästan allting just nu – förenade med stor osäkerhet, ännu större än under president Donald Trumps första period. I detta nu verkar det emellertid osannolikt att tullarna skulle sjunka till samma nivåer som före den nuvarande administrationens nya handelspolitiska beslut, även om läget skulle gå mot det bättre i tullfrågan.
Till följd av de handelspolitiska omställningarna har såväl trovärdigheten när det kommer till USA:s politiska ledning som landets roll på den globala finansmarknaden förändrats. Dessa faktorer beräknas eventuellt ha en negativ inverkan på landets BNP-tillväxt.
Än så länge har effekterna inte nämnvärt återspeglats i ekonomiska data. Däremot visar mjuka data, såsom olika enkäter, att osäkerheten i de ekonomiska utsikterna ökat betydligt.
Sysselsättningsdata som publicerades förra veckan var fortfarande positiva, men utmaningen är att siffrorna inte längre beskriver den nya verkligheten. Exempelvis har fartygstrafiken från Kina till USA redan minskat med en tredjedel. Därmed är det att vänta att priset på en del importvaror kommer att stiga i USA och att utbudet av vissa varor rentav kan ta slut helt och hållet. Om detta scenario realiseras, kommer det att ha multiplikatoreffekter i USA som kan leda till uppsägningar även snabbt. Det väsentliga är nu att följa upp hur de olika ekonomiska måtten i USA utvecklas härifrån.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.
