Osäkerheten och prisfluktuationerna på marknaden har fortsatt när parterna kommit med motstridig information om kriget i Iran. För investerarna är också den inbördes korrelationen mellan olika investeringsobjekt en utmaning, då de av tradition trygga hamnarna inte har erbjudit skydd när marknaden sjunkit.
Svängningarna på investeringsmarknaden har varit fortsatt kraftiga, då marknaden försökt prissätta de i takt med nyhetsflödet växlande sannolikheterna för olika scenarier. Nyhetsflödet har varit varierande och uppgifterna från olika källor är tidvis även mycket motstridiga.
En utmaning för investerarna är framför allt det att nästan alla investeringsobjekt för närvarande korrelerar med varandra, varför investerarna har svårt att hitta objekt som skulle ge diversifieringsfördelar. Efter krigsutbrottet har värdet på såväl ränteinvesteringar, värdemetaller som kryptovalutor sjunkit i likhet med aktiemarknaden. Dollarn, som av tradition betraktats som en trygg hamn, stärktes i början av kriget, men också den har efter mitten av mars försvagats måttligt.
Ett undantag från huvudtrenden är energisektorn, där aktiepriserna gått upp. Likaså har industrisektorn till viss del utvecklats positivt, men under de senaste dagarna har även teknologibolagen vänt nedåt.
Investeringsmarknaden verkar för närvarande räkna med att de ekonomiska konsekvenserna av kriget i Iran blir begränsade och att någon slags lösning på situationen snart kommer att nås. USA:s och Irans uttalanden om framstegen i förhandlingarna är emellertid mycket motstridiga, och parterna verka ha väldigt avvikande åsikter angående villkoren för ett eventuellt avtal.
En central fråga för marknaden är om fartygstrafiken kan passera genom det särskilt för energitransporterna kritiska Hormuzsundet. Ytterligare en utmaning för marknaden är också att Jemens huthirebeller anslutit sig till kriget för att stödja Iran. Huthierna har redan en tid försökt hindra sjötrafiken på Röda havet, via vilket en stor del av de globala sjötransporterna passerar. Ett negativt scenario för marknaden vore att också fraktleden genom Röda havet stängs. Då skulle all sjötrafik mellan Asien och Europa vara tvungen att runda hela Afrika, vilket förutspås höja priset på all frakt världen över. För tillfället är det emellertid endast fråga om en riskfaktor, och det är osäkert huruvida huthierna över huvud taget har förutsättningar att stoppa passagen. Röda havet-rutten är emellertid inte på när lika viktig med tanke på energitransporterna som Hormuzsundet.
I början av året drog framför allt Europa och tillväxtmarknaden nytta av rotationen på aktiemarknaden, medan i sin tur USA med särskilt teknologisektorn i spetsen utvecklades svagare. Kriget i Iran har emellertid satt särskilt aktiemarknaden i Europa i gungning, och teknologisektorn i USA har under kriget klarat sig bättre.
Ännu fram till utgången av februari utvecklades aktiemarknaden i den övriga världen bättre än marknaden i USA och de små bolagen starkare än de stora bolagen. Till detta bidrog att de stora teknologibolagen står för en betydande andel av den totala aktiemarknaden i USA och effekterna därför återspeglades i båda jämförelserna. Dessutom har både aktiemarknaden i USA och storbolagen överpresterat i flera år.
Efter krigsutbrottet har P/E-talet, dvs. vinstmultiplikatorn, i USA sjunkit klart när företagens resultat har fortsatt att växa samtidigt som deras kurser har dalat. Nu ligger den amerikanska aktiemarknaden, som länge betraktats som dyr, förhållandevis nära sitt historiska medelvärde. En liknande utveckling gäller också för Europa och tillväxtmarknaden, där P/E-talen har kommit ner. För närvarande är dessa marknader en aning förmånligare än sitt historiska medelvärde.
På grund av utvecklingen är värderingsdifferenserna mellan de olika marknaderna inte längre lika radikala som tidigare. Skillnaden mellan t.ex. USA och Europa har krympt jämfört med situationen i början av året.
På obligationsmarknaden pressades priserna i februari till följd av oron för vilken effekt AI har på programvarubolagen, och ränteuppgången har tyngt framför allt avkastningen på ränteinvesteringar med lång duration. Värderingsnivåerna på framför allt europeiska statsobligationer har kommit ner, även om de av tradition har erbjudit en trygg hamn vid omvälvningar på marknaden. Också de europeiska investment grade-obligationerna har sjunkit betraktat över en horisont på en månad.
Samtidigt har investeringar med kortare duration, såsom amerikanska high yield, inte sjunkit lika kännbart och de negativa effekterna på dessa investeringar har varit mindre.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.
