Marknadens blickar ligger för närvarande på utvecklingen i den ekonomiska tillväxten och penningpolitiken. Den allmänna stämningen på marknaden är positiv och såväl aktie- som räntemarknaden har under innevarande år genererat avkastning.
Marknadssentimentet har varit fortsatt starkt de senaste veckorna och i september har särskilt aktiemarknaden i tillväxtländerna utvecklats gynnsamt. Bakom den positiva trenden ligger i första hand aktiemarknaden i Kina, som bildar en betydande del av vikten för tillväxtmarknaderna. I Kina har särskilt AI-temat och teknologibolagen nu varit i stark form. Kina har under de senaste åren presterat rätt svagt och många internationella investerare, framför allt på den institutionella sidan, har rentav undvikit landets aktiemarknad. Av tillväxtmarknaderna har också Sydkorea utmärkt sig till sin fördel och haft en positiv inverkan på utvecklingen för hela marknadsområdet.
Också i världen i övrigt har aktiemarknaden utvecklats starkt – i spetsen USA med draghjälp av teknologisektorn. Innevarande år har den rejäla försvagningen av amerikanska dollarn minskat betydligt på euroinvesterarnas avkastning i dollar. Under sommaren avstannade emellertid nedgången och också euroinvesterarna har kommit upp på plus i sina investeringar i dollar.
Handelspolitiken dominerade suveränt den finansiella debatten på våren men har nu fått stiga åt sidan, och på sista tiden har tullarna inte längre på något håll i världen försatt marknaden i dramatisk gungning. Handelspolitiken är alltjämt tidvis föremål för rubriker, liksom förra veckan, när USA meddelade om nya tullar bl.a. på läkemedel.
De snaraste bedömningarna och oron för en recession i USA har skingrats när riskerna i samband med handelspolitiken har minskat. I USA har tillväxten fortsatt framför allt med draghjälp av investeringarna i artificiell intelligens, medan marknaden i Europa fortfarande väntar på att tillväxten ska ta fart.
För närvarande lägger marknaden fram både positiva och negativa scenarier för utvecklingen i den ekonomiska tillväxten i USA. Det positiva scenariot är att lättnaderna i penningpolitiken, finanspolitiken och den globalt ökade tillväxten inom industrin ska resultera i ett tillfälligt tillväxtsprång.
Det negativa scenariot hänför sig i sin tur till att den privata konsumtionen i USA försvagas, något som vi redan fått de första fingervisningarna om. Den inhemska konsumtionen svarar för en stor del av den ekonomiska tillväxten i USA. Vid en analys av vilka delområden som står bakom tillväxten i ekonomin i USA, har den privata konsumtionen under hela 2000-talet varit det absolut största enskilda delområdet som skapat ekonomisk tillväxt.
Under innevarande år har den privata konsumtionens andel minskat betydligt, men investeringarna framför allt kring AI-temat har kompenserat för det hål som den inhemska konsumtionen efterlämnat. På lång sikt kan investeringarna emellertid inte uppväga en lägre inhemsk konsumtion. Om den privata konsumtionen försämras ytterligare, t.ex. till följd av en svagare arbetsmarknad, skulle det ha negativa konsekvenser för den ekonomiska tillväxten också globalt.
Amerikanska centralbanken Fed inledde som väntat sin räntesänkning i september, och marknaden räknar med flera räntesänkningar ännu under slutet av året. För tillfället är Fed emellertid inträngd i ett hörn. Landets kärninflation ligger fortfarande nära 3 % och den rätt höga inflationen medför för närvarande utmaningar för de vanliga konsumenterna. Samtidigt bromsar arbetsmarknaden in och arbetslöshetsgraden har under det senaste året stigit – tills vidare långsamt, men ändå ofrånkomligen. I dagsläget är antalet arbetslösa arbetssökande för första gången på länge fler än antalet öppna arbetsplatser. Om inflationen håller sig fortsatt hög och nedgången på arbetsmarknaden inte ger vika, kan Fed stå inför en besvärlig situation.
Sitt eget tillskott till den amerikanska penningpolitiken tillför landets administration, som enligt uppskattningar har ett starkt intresse att driva en lägre räntenivå. Enligt den allmänna uppfattningen på marknaden har den politiska pressen på penningpolitiken ökat, och omställningarna bland centralbankens beslutsfattare kan komma att påverka den penningpolitiska riktningen. Exempelvis löper den nuvarande Fed-chefen Jerome Powells mandat ut senast nästa vår. Efter det utnämner president Donald Trump en ny centralbanksordförande, som marknaden antar att kommer att styra penningpolitiken mot lägre räntenivåer.
För närvarande förväntas Fed komma med ytterligare två räntesänkningar före slutet av året. Centralbankens kommande möten och besked är emellertid av betydelse, och ett eventuellt politiskt inflytande på Feds beslut kan inte uteslutas. Även om den penningpolitiska färdplanen med tanke på fortsättningen nu klart verkar vara på väg mot lättnader, är det trots allt osäkert hur det slutligen kommer att gå.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.
