USA:s tullbesked i början av april har haft många slags effekter. Hur syns det förändrade handelspolitiska läget på marknaden och i den amerikanska centralbankens verksamhet?
Efter de importtullar som USA meddelade om i början av april har marknaden varit i gungning, och en del av tullbesluten har också redan dragits tillbaka. Aktiemarknaden hann återhämta sig en stund från marknadsraset i början av april, men kring påsken vände aktiemarknaden på nytt nedåt.
Dollarn har på sista tiden försvagats snabbt både i förhållande till euron och mot flera andra valutor. I Europa har räntenivån varit på nedgång, medan räntorna i USA stigit en aning.
Rapportperioden för årets första kvartal har kört igång. Än så länge har närmast de amerikanska bankerna hunnit rapportera sina resultat och resultaten har varit rätt positiva. Marknaden fokuserar denna gång sannolikt starkare på företagens prognoser, utsikter och kommentarer om den nya affärsmiljön än på de rapporterade siffrorna, eftersom siffrorna för det första kvartalet fram till utgången av mars beskriver den miljö som rådde före tullbesluten.
Det största orosmomentet på aktiemarknaden torde för närvarande vara att den ekonomiska tillväxten stagnerar på grund av de handelspolitiska friktionerna. USA och Kina har i april höjt de ömsesidiga tullarna i flera omgångar. Å andra sidan har USA samtidigt också backat från flera beslut om handelstullar som aviserades i början av april och i stället valt att pausa de nya tullarna i 90 dagar för många länder. Avsikten är att under denna tid förhandla mer ingående om de slutliga åtgärderna.
Dessutom har USA sedan början av april också kommit med besked om nya undantag från de tullar som införts på en del produktgrupper. Exempelvis kommer man som det nu ser ut inte att införa högre importtullar på elektronik och olika bilkomponenter.
Dessa besked har förbättrat marknadssentimentet. Marknaden verkar ha tolkat läget som så att de tullar som aviserades i början av april troligtvis inte kommer att vara slutgiltiga. Företagen är emellertid till följd av den förändrade handelspolitiken betydligt försiktigare än tidigare i sina investeringar, eftersom det råder stor osäkerhet om såväl den slutliga omfattningen av tullarna som de slutliga effekterna av dem. Om investeringarna skjuts upp kännbart, kommer också den ekonomiska tillväxten att bromsa in.
Som en central faktor bakom den försvagade dollarn nämns president Donald Trumps växande kritik mot den amerikanska centralbankschefen Jerome Powell. Trump har upprepade gånger med hårda ord kritiserat Powell för att centralbanken inte har sänkt styrräntan. Det har i sin tur bidragit till att försvaga dollarn.
Centralbanken är en självständig aktör, som exempelvis presidenten inte borde ha något inflytande över. Trots det har Trump ändå flera gånger försökt inverka på centralbankens verksamhet. Trump eftersträvar sänkta räntor, eftersom lägre räntor borde backa upp ekonomin i USA och försvaga dollarn. En svagare dollar skulle i sin tur gynna amerikanska exportbolag och ge dem fördelar i förhållande till andra länder.
Powell har emellertid hållit fast vid centralbankens självständighet och hållit styrräntan oförändrad. De nu aviserade nya tullarna kan öka inflationstrycket, vilket försvårar centralbankens huvuduppgift – att sörja för prisstabilitet. Om inflationstrycket ökar, minskar också centralbankens möjligheter att sänka sin styrränta. Marknaden prissätter emellertid fortfarande för Feds del ungefär fyra räntesänkningar i år, eftersom marknaden räknar med att den ekonomiska tillväxten i USA kommer att mattas av.
För närvarande utreder Trumps administration veterligen möjligheterna att avskeda Powell under pågående mandat. Hans mandatperiod löper till maj 2026, varefter Trump senast får möjlighet att utnämna den person som han vill till posten – en person som sannolikt kommer att driva en penningpolitik som tilltalar Trump mer än i nuläget, dvs. lägre styrräntor och en svagare dollar.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.
