Aktiemarknaden på båda sidor av Atlanten har återhämtat sig efter skrällen i början av april. Nu riktas emellertid fokus på den förändrade handelspolitiken och dess inverkan på inflationen och den ekonomiska tillväxten.
De senaste veckorna har aktiemarknaden fortsatt att återhämta sig i rask takt efter tullknockouten i början av april. I Europa ligger aktiemarknaden för närvarande på en något högre nivå än vid utgången av mars. I USA har återhämtningen varit måttligare och dollarns försvagning har samtidigt tärt på avkastningen i dollar. Också företagsobligationsmarknaden har på sista tiden utvecklats gynnsamt.
En viktig faktor bakom den snabba återhämtningen är de positiva nyheterna från handelsförhandlingsfronten. Det har regelbundet kommit nyheter om förhandlingarna som marknaden tolkat som positiva – nu senast USA:s och Kinas uppgörelse om en 90 dagars paus för förhandlingar, under vilken båda parterna sänker sina tullavgifter betydligt från vad som tidigare aviserats.
Dollarn har i år försvagats betydligt, men de uppmuntrande nyheterna från förhandlingarna mellan USA och Kina har fått trenden att vända. Guldpriset har i sin tur gått upp rejält i år, men på sista tiden har prisutvecklingen pekat nedåt. Priset på olja har också sjunkit, bl.a. i och med att OPEC-länderna ökat produktionsvolymerna och förväntningarna på den ekonomiska tillväxten har försvagats.
På den ekonomiska fronten dominerar för närvarande två för marknaden särskilt viktiga faktorer: inflationen och tillväxten i ekonomin.
Inflationssiffrorna för både USA och Europa har mattats av närmare centralbankernas inflationsmål på 2 %. Trenden går i dagsläget mot en lättare penningpolitik, även om den amerikanska centralbanken Fed har tagit time out i sänkningen av styrräntan samtidigt som Europeiska centralbanken ECB har fortsatt med sänkningarna.
Centralbankerna kan försöka inverka på penningpolitiken genom att justera sin styrränta eller sin balansräkning. För närvarande har alla stora centralbanker lättat på sin balansräkning, och också styrräntorna är på väg nedåt.
I USA har inflationsförväntningarna för innevarande år emellertid stigit klart bl.a. till följd av förändringarna i tullpolitiken. Tullbesluten förväntas ha negativa effekter, eftersom de beräknas strypa den internationella handeln och därigenom den ekonomiska tillväxten. En central fråga på marknaden är för närvarande hur mycket tillväxten i ekonomin de facto kommer att minska.
Beaktansvärt är emellertid att även om förväntningarna på den ekonomiska tillväxten har reviderats nedåt, är marknadskonsensus att ekonomin i år ändå kommer att växa både i USA och i Europa. Tillväxtsiffrorna är bara måttligare än vad som tidigare prognostiserats. Den rädsla för en hotande recession som rådde i början av april har också skingrats, även om tillväxten förväntas sakta in.
Fastän de realiserade inflationssiffrorna inte är någon utmaning i dagsläget, torde inflationen i alla fall ge amerikanska Fed gråa hår. I USA är inflationsförväntningarna för närvarande klart på uppåtgående samtidigt som den ekonomiska tillväxten verkar dämpas betydligt. Denna kombination minskar också centralbankens möjligheter att lätta på sin penningpolitik.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.
