I slutet av förra veckan meddelade USA om nya tullar på 100 procent mot Kina. Chockbeskedet fick både aktie- och räntemarknaden runt om i världen att dyka.
I slutet av förra veckan blossade tullarna och handelskriget upp på nytt, då USA:s president Donald Trump på fredagskvällen hotade Kina med att införa nya 100-procentiga tilläggstullar. Tullarna var Trumps svar på Kinas skärpta exportrestriktioner för sällsynta jordartsmetaller, och marknadens reaktioner lät inte vänta på sig. Aktie- och räntemarknaden vände nedåt, risktagningsviljan avtog och investerarna drabbades åter av osäkerhet.
Efter president Trumps tullbesked började aktiemarknaderna sjunka, och i USA backade aktiemarknaden som mest sedan tullkraschen i april. Bland annat sjönk det teknologibetonade Nasdaq-indexet på fredagen med över tre procent, vilket är en betydande förändring på en dag. Liknande effekter sågs på räntemarknaden, som likaså vände nedåt. Också kreditriskpremierna steg och dollarn försvagades gentemot euron.
I och med tullutspelet ökade volatiliteten mätt med VIX-indexet, dvs. prisvolatiliteten, betydligt. De slutliga konsekvenserna återstår ännu att se. Å ena sidan korrelerar volatiliteten föregående dag ofta med de följande dagarna, vilket kunde tala för en fortsatt uppgång också i början av veckan. Å andra sidan kan president Trump börja tona ner situationen, varvid fredagens topp slutligen blir kortvarig.
Under helgen har stämningen lättats upp på båda sidor. På söndag kväll försäkrade Trump att det inte är värt att bekymra sig om Kina. Samtidigt har båda länderna emellertid sagt att de anser sig ha bättre kontroll över situationen än motparten. Diskussionen torde fortsätta åtminstone fram till det eventuella mötet mellan presidenterna som är planerat att äga rum i Sydkorea om två veckor.
I USA fortsätter nedstängningen av statsapparaten. Nedstängningen har redan pågått längre än de flesta tidigare nedstängningar och den fortsätter sannolikt ännu en tid, eftersom en uppgörelse alltjämt verkar avlägsen.
Konsekvenserna för ekonomin börjar så småningom synas, och enligt förväntningarna börjar utmaningarna till följd av att statsapparaten stängts ned snart realiseras. Denna veckas löner kommer att försenas för miljontals arbetstagare. Det har också förekommit förseningar i flygtrafiken.
Om lönerna för statligt anställda fortsatt dröjer, har det också en negativ inverkan på konsumenternas köpkraft, vilket i sin tur har en betydande inverkan på den ekonomiska tillväxten i USA. Under den senaste tiden har det också antytts att de uteblivna lönerna kanske inte kommer att betalas ut i efterskott. Om detta är fallet, kommer det att få avsevärda konsekvenser för ekonomin.
På grund av nedstängningen har det varit knappt med nya ekonomiska data under de sista veckorna. För närvarande baserar sig uppskattningarna av den ekonomiska tillväxten på mer sällan använda källor. Denna vecka är det trångt i datakalendern bl.a. på grund av detaljhandelssiffrorna och producentpriserna i USA. Däremot är det fortfarande oklart om siffrorna publiceras. Också rapportperioden för det tredje kvartalet inleds denna vecka, när flera amerikanska banker på tisdagen publicerar sina resultat.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.
