På aktiemarknaden noterades i juli–augusti ett betydande kursfall, som både investerarna och marknaden tycks ha återhämtat sig från på nolltid. Vilka faktorer bidrog till den betydande kursnedgången och den snabba återhämtningen?
Aktiemarknaden präglades i juli–augusti av den ena omvälvande händelsen efter den andra. Nu verkar både investerarna och marknaden ha återhämtat sig efter kursfallet i juli–augusti. Investerarnas risktagningsvilja har återvänt och aktiemarknaden har tagit igen kursnedgången.
Också på räntemarknaden vände räntorna tidigare nedåt, när marknaden räknade med flera räntesänkningar av centralbankerna fram till årets slut. Nu har marknadsräntorna emellertid vänt måttligt uppåt och företagsobligationernas riskpremier har minskat samtidigt som också prisfluktuationerna på marknaden har dämpats.
Marknaden har återhämtat sig relativt snabbt efter nedgången på aktiemarknaden i början av augusti. Det talar för sin del för att kursnedgången inte berodde på någon klar förändring vare sig i de ekonomiska utsikterna eller marknadsutsikterna.
Däremot verkar kursrörelsen i första hand ha varit fråga om en vändning i de stora positionerna. Dessa positioner har bland annat återspeglats i den starka viktningen på amerikanska teknologibolag och så kallade carry-positioner, där investeringar i US-dollar har finansierats med upplåning i japanska yen. När yenen stärktes i juli blev situationen krävande för dem som investerat i carry-positioner, vilket fick investerarna att stänga sina positioner.
Rapportperioden har på båda sidorna av Atlanten överträffat förväntningarna. I USA har resultattillväxten på indexnivå rört sig kring 8,5 procent och omsättningarna har ökat med i genomsnitt fem procent.
Ett oroande drag när det gäller USA är emellertid att största delen av resultattillväxten härrör från bolag inom teknologi-, finans- och hälsovårdsbranschen. Samtidigt har resultattillväxten för exempelvis råvarubolagen varit negativ.
I Europa har resultaten fortsatt att krympa, om än mindre än väntat. Resultaten har i genomsnitt minskat med cirka 14 procent. Samtidigt har omsättningstillväxten varit i snitt två procent.
Även om resultaten i Europa är en aning bättre än väntat, ger siffrorna en delvis missvisande bild av utvecklingen inom vissa sektorer, eftersom enskilda bolag har stor inverkan på siffrorna för branschen som helhet. Exempelvis inom finanssektorn tynger det svaga utfallet för den schweiziska UBS-banken siffrorna för sektorn rejält på minus. Inom telekommunikationssektorn bidrar i sin tur Telias och Telenors starka resultat till att betydligt lyfta siffrorna för hela sektorn.
Liksom i USA har råvarubolagens resultat minskat också i Europa redan en längre tid, och även bolagen inom den rätt omfattande europeiska bilsektorn har rapporterat svaga resultat.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.
