Marknadsveckan var som omväxling lite svagare, när de globala aktierna backade med USA i spetsen. Aktiemarknaden i Europa utvecklades fortsatt starkt och avslutade veckan på plussidan.
Fredagen bjöd på dramatik på aktiemarknaden i USA, när världens fjärde högst värderade bolag Nvidias aktie rasade i snabb takt med cirka 10 %. Volatiliteten för bolagets aktie har varit mycket stor uppåt, varför det inte är någon överraskning att det också kan komma betydande kursfall. Kollapsen är emellertid beaktansvärd framför allt eftersom bolagets relativa vikt i S&P 500-indexet är så betydande.
Tillväxtmarknadernas aktieindex var rätt stabila veckan igenom, medan kurserna i Finland fortsatte nedåt. De japanska aktierna har under hela början av året varit verkligt starka och de steg också förra veckan. Ekonomin i Japan rör sig för närvarande i en annan cykel än de övriga västmarknaderna, och landets centralbank överväger bl.a. att höja styrräntan.
USA:s arbetsmarknadsrapport för februari lämnade rum för många olika tolkningsalternativ. Antalet nya arbetsplatser utanför jordbruket överträffade klart förväntningarna och löneutvecklingen var mer dämpad än väntat, vilket är en bra sak med tanke på inflationen. Å andra sidan justerades i rapporten det exceptionellt höga antalet nya arbetsplatser i januari ner med drygt hundra tusen och arbetslöshetsprocenten steg betydligt högre än beräknat. I den stora bilden mår arbetsmarknaden emellertid bra, vilket är livsviktigt med tanke på den ekonomiska tillväxten i landet.
Ekonomiska data för Europa har länge gått i moll, men nu har CESI-indexet som jämför de realiserade siffrorna med marknadens förväntningar vänt uppåt, dvs. data har stärkts i förhållande till de svaga förväntningarna. Europas inköpschefsindex pekar på uppgång och industriproduktionen har bjudit på ljusglimtar. Dessutom är läget på arbetsmarknaden fortsatt starkt. Konsumenternas utsikter är emellertid fortfarande svaga.
Europeiska centralbanken signalerade på sitt möte i torsdags att man nu räknar med att inflationen sjunker till 2,3 % före årets slut, då prognosen i början av året var 2,7 %. ECB:s officiella linje är att centralbanken sänker sin styrränta i juni, men om inflationen på våren sjunker klart, kan centralbanken komma att inleda räntesänkningarna redan tidigare.
Förväntningarna på och prissättningen för räntesänkningar har sjunkit betydligt jämfört med årets början. Europa gick mot 2024 med antagandet att den första räntesänkningen kan ske redan i mars och att styrräntan sänks till 2,25 % före utgången av året. Nu har prissättningen justerats så att den första sänkningen väntas i juni och räntan beräknas sjunka till ca 2,75–3,00 %.
I USA höll amerikanska centralbanken Feds ordförande Jay Powell förra veckan sina anföranden inför representanthuset och senaten i USA, där han betonade att även om räntesänkningarna närmar sig är inflationskampen ännu inte över. Denna veckas tisdag offentliggörs det på marknaden väntade konsumentprisindexet för USA, varav framgår om inflationen sjunkit i enlighet med målsättningarna.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.
