Rapportperioden har på båda sidor av Atlanten bjudit på bättre resultat än väntat – i USA har resultattillväxten överträffat förväntningarna och i Europa har resultaten minskat mindre än beräknat.
Läget på aktiemarknaden stabiliserades något förra veckan efter en stark inledning på året. Framför allt i Europa har aktiemarknaden utvecklats starkt, medan trenden i USA varit en aning mer dämpad. Också i Kina har kurserna stigit klart. Räntan på europeiska statsobligationer har på sista tiden pekat svagt uppåt. En möjlig bakomliggande orsak till detta är den potentiella ökningen av budgetunderskottet i och med den väntade tillväxten i försvarsutgifterna.
På valutamarknaden har förstärkningen av dollarn upphört åtminstone för stunden och i februari stärktes euron måttligt gentemot dollarn. På råvarumarknaden har priset på olja efter den tillfälliga pristoppen i januari på nytt sjunkit till nivåerna vid årets början, medan guldet blivit stadigt dyrare under hela början av året.
I USA har rapportperioden för det fjärde kvartalet varit stark, när cirka 85 procent av bolagen har rapporterat sina resultat. Resultattillväxten har legat på 11 procent och omsättningarna har ökat med i genomsnitt 5 procent – båda har överträffat de satta förväntningarna.
Tillväxten har varit stark framför allt inom finanssektorn och i företagen inom sektorn för kommunikationstjänster, t.ex. Alphabet och Meta. Också consumer discretionary-sektorn, dvs. sektorn för diskretionär konsumtion, har uppvisat resultattillväxt, vilket till stor del beror på Amazons starka utveckling.
Resultattillväxten har återigen varit synnerligen stark för de bekanta Magnificent Seven-bolagen. Deras resultat har ökat med i genomsnitt 25 procent, när endast NVIDIAs resultatrapport återstår. Bolaget offentliggör sitt resultat onsdagen den 26 februari.
I Europa körde rapportperioden i gång kort efter USA och här har cirka hälften av bolagen hunnit rapportera sina resultat. För Europas del har resultaten krympt med cirka 7 procent, vilket trots allt är en starkare utveckling än väntat. Omsättningstillväxten har varit cirka 4 procent och stannar därmed endast svagt under de amerikanska bolagens tillväxt på 5 procent.
Nedgången i resultaten i Europa förklaras av basindustrins, i synnerhet stålbolagens, och energibolagens försämrade resultat. Inom industrin noterades emellertid också rejäla resultatförbättringar hos några enstaka bolag.
På sista tiden har fredssonderingarna i Rysslands anfallskrig mot Ukraina och president Donald Trumps handelspolitik och hot om importtullar fått mest spaltutrymme.
De senaste dagarna har sannolikheten för ett eldupphör i det ryska anfallskriget mot Ukraina enligt olika vadslagningssajter minskat, men ett eldupphör under 2025 ges fortfarande en sannolikhet på över 50 procent. Möjligheten för fred i Ukraina har bidragit till att öka intresset framför allt för europeiska bankers och övriga finansbolags aktier.
Marknaden följer också intensivt med handelspolitiken, eftersom president Trump under sina första veckor i Vita huset hunnit införa flera nya importtullar. Trump har exempelvis hotat med nya 25 procents importtullar också på bilar, något som skulle innebära en utmaning för de redan från tidigare pressade europeiska biltillverkarna.
Inget av det som presenteras här utgör en investeringsrekommendation eller uppmaning att teckna, köpa eller sälja värdepapper och ska inte heller betraktas som sådan. Före ett investeringsbeslut ska investeraren omsorgsfullt sätta sig in i de uppgifter som finns att tillgå om de finansiella instrumenten och förstå de risker som är förknippade med dem. Investeraren ska basera sitt beslut på sin egen bedömning, sina mål och sin ekonomiska situation. Investeringsverksamhet är alltid förenat med risker. De finansiella instrumentens värde kan stiga eller sjunka. Den historiska avkastningsutvecklingen för de finansiella instrumenten utgör ingen garanti för framtida avkastning.
